Fotograf/bild: Granngården.se Film: valonbreuze, cerisier

Sötkörsbär

(sötkörsbär, fågelbär, 1. vildkörsbär, vanlig sötkörsbär 2. biggarå 3. hjärtkörsbär)

Latin: Prunus avium 1. Prunus avium var. avium 2. Prunus avium var. duracina 3. Prunus avium var. juliana

bird cherry, sweet cherry 1. wild cherry, (mazzard) 2. hard-fleshed cherry, bigaroon 3. heart cherry, gean

cerisier doux, cerisier des oiseaux, merisier 1. cerise sauvage 2. bigarreautier, bigarreau 3. guignier

ciliegia dolce 1. ciliegio selvatico 2. ciliegio duracina 3. ciliegia cuore

Süsskirsche, Vogelkirsche, Waldkirsche 1. Wildkirsche 2. Knorpelkirsche 3. Herzkirsche, Weichkirsche

1. cerezo silvestre 2. cerezo durazno 3. cerezo mollar, cerezo común

Grupper inom
Körsbär:

Sötkörsbär

Surkörsbär

Sötkörsbär (Prunus avium = fågelkörsbär) även kallad fågelbär eller vildkörsbär är en art i släkte Prunus (plommonsläktet) inom familjen rosväxter (läs mer > Matbiologi frukt). Det är ett lövfällande träd som blir 15-30 meter högt, hemmahörande i Sydvästra Asien (Kaukasus, norra Turkiet) och Centraleuropa från Storbritannien och södra Skandinavien ner till nordöstra Spanien och bort till Balkanländerna, samt i norra Marocko och Tunisien. Blommorna är vita. Arten har kultiverats (förädlats) varav två varianter är de som främst förekommer odlade, bigarrå och hjärtkörsbär. Se film, klicka på "valonbreuze" under bilden ovan. Läs mer > Körsbär.

Vildkörsbär (Prunus avium var. avium) har små mörkröda frukter, upp till 1 cm stora. Smaken är söt, ofta med bitter ton utan att vara sura. Benämns vild, även om surkörsbär också växer vilt. Detta för att sötkörsbär är mer ursprunglig än survarianten. Även förvildade odlade körsbär kallas ibland vildkörsbär vilket kan vara förvirrande. Läs mer > Surkörsbär.
Bigarrå (Prunus avium var. duracina) är en förädlad variant av vildkörsbär. Den får stora frukter med fast sött fruktkött som mognar sent på säsongen (bild ovan). Det finns många sortvarianter som hör till denna varietet inklusive så kallade halvbigarråer. Färgen på frukterna varierar från gult till rött, mörkrött eller blå-svart.
Hjärtkörsbär (Prunus avium var. juliana) är en förädlad variant av vildkörsbär. Den får stora röda eller rödsvarta frukter med löst lätt syrligt fruktkött.

Frukten: Odling av vilda körsbär går tillbaka till 400-talet f.Kr. i Antatolien (Turkiet) enligt arkeologiska fynd och kultiverades först i Grekland och därefter i Romarriket. Läs mer > Körsbär.

Kategori: Stenfrukt. Läs mer > Matbiologi frukt.
Ursprung: Sydvästra Asien (Turkiet).
Form, vikt: Frukten är rund hängande på långa skaft. Vildkörsbär upp till 1 centimeter stor, odlade 2-3 centimeter.
Skal/färg: Gul-röd, röd, vinröd eller blå-svart.
Fruktkött: Saftigt fast kött (bigarrå) eller mjukt (hjärtkörsbär). Frukten innehåller en hård kärna (sten).
Mognad: Sensommar. Körsbär är icke-klimakterisk frukt, frukten eftermognar inte efter skörd. Läs mer > Om frukt och bär.
Smak: Söt, ibland med lätt beska. Hög sockerhalt (12%) och medel andel syra 0,5%. Läs mer > Fruktsmak.
Alternativ vara: Surkörsbär.
Säsong/försäljning: Ibland förekommande färsk i butik under säsong. Förekommer som saft eller marmelad.
Förvaring/hållbarhet: Kallt. Kort hållbarhet.

SÅ ANVÄNDS SÖTKÖRSBÄR

Sötkörsbär äts naturell som snacks, i bakverk och desserter. Bären kan användas till saft, gelé eller marmelad, men för detta ändamål används oftare surkörsbär (se dito). Körsbären ingår ibland som såsingrediens till fågel- eller viltköttsrätt, till exempel i Canard de Montmorency som är anka med körsbärssås. Se recept, klicka på recept till höger om bilden ovan.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2023-04