Fotograf/bild: Martin Hanner, Film: My South London Garden, wild strawberry

Smultron

(smultron 1. skogssmultron, månadssmultron 2. backsmultron 3. scharlakanssmultron 4. parksmultron)

Latin: Fragaria 1. Fragaria vesca, F.v. var. semperflorens 2. Fragaria viridis 3. Fragaria virginiana 4. Fragaria moschata

strawberries 1. (European) wild strawberries, woodland strawberry, alpine strawberries 2. green strawberry, creamy strawberry 3. Virginia strawberry 4. musk strawberry, hautbois strawberry

fraisiers 1. fraises de bois 2. fraisier vert, fraisier collines 3. fraisier de Virginie 4. fraisier musqué, hautbois

fragole 1. fragole di bosco, fragoline selvatiche 2. ? 3. fragola Virginia 4. fragola muschiata

Erdbeeren 1. Walderdbeeren, Monatserbere 2. Hügel-Erdbeere, Knackelbeere, Knack-Erdbeere 3. Scharlach-Erdbeere 4. Moschus-Erdbeere, Zimterdbere, Bisamerdbeere

fresas, frutillas 1. fresa silvestre 2. ? 3. fresa virginia 4. fresa almizcle

Jordgubbsläktet (Fragaria), i Sverige benämnt smultronsläktet, består av ett 20-tal arter och ett antal hybrider tillhörande familj Rosväxter (läs mer > Matbiologi). Arten jordgubbe är emellerid en hybrid (korsning) av smultron. De är fleråriga örtartade växter 5-30 centimeter höga med en mjuk, hårig grundstam med utlöpare som slår rot och bildar nya rosettplantor. Bladen är vanligtvis tredelade, blommorna är vita med gröna foderblad och fem kronblad. Frukten är en köttig skenfrukt. Släktet delas in enligt kromosomuppsättning, vilket vi lämnar därhän åt naturvetarna. Vårt intresse omfattar nedan angivna arter.

Förekomst: Smultron är hemmahörande i tempererade och subtropiska områden på norra halvklotet, såväl i kalla Norden som i tropiska Ecuador. Bären hittar man i kallare trakter på soliga platser längs stigar och vägkanter, i åkerkanter, gläntor och på hyggen, i gles och ung skog. I sydligare varmare områden på skuggiga platser.

Skogssmultron (Fragaria vesca, vesca = tunn, svag) är en vild art med ett flertal underarter. De blir 5-20 centimeter höga och är hemmahörande i Europas, Asiens och Nordamerikas nordligare trakter. De ljusgröna bladen är trefingriga, blommorna är små och vita på 3-15 centimeter höga stjälkar. Växten sprids via frön och rotutlöpare som bildar nya plantor. Bild ovan nederst. Se film via länk nedan.

Månadssmultron (Fragaria vesca var. semperflorens) är en förädlad odlad variant av skogssmultron. Bären är lite större men inte lika smakrika som skogssmultron. Bild ovan överst. Se film, klicka på "London Garden" under bilden ovan.
Backsmultron (Fragaria viridis) blir 5-15 centimeter hög, hemmahörande i Europa och Centralasien. Den är förvillande lik skogssmultron, men frukten omsluts av bladfodret och sitter hårt fast vid stjälken. Blir inte alltid röd när mogen varför den ibland kallas grön smultron. Bäret har ringa arom, smaken är lite annorlunda än månadssmultron och inte lika saftig. Se film via länk nedan.
Scharlakanssmultron (Fragaria virginiana) är en nordamerikansk art varav det finns fyra underarter. Förekommer i stora delar av USA och södra Kanada. Plantan blir upp till 10 centimeter hög. Bären liknar skogssmultron men är större (se film via länk nedan). Scharlakan är namn på ett exklusivt tyg, vanligtvis kaminröd (mörkröd) vilket givit namnet scharlakansröd.
Parksmultron (Fragaria mochata) är en vild art hemmahörande i Europa men sparsamt förekommande. Planta och frukt är snarlik skogssmultron men större. Plantan blir 15-30 centimeter hög. Smak liknande månadssmultron. Parksmultron är "tvåbyggare", det finns hanplantor och honplantor. Eftersom de ofta växer åtskilda ger växten begränsat med frukt. Till exempel finns nästan bara honplantor i Sverige. Se film via länk nedan.
Jordgubbe (Fragaria x ananassa) är en hybrid (korsning) mellan Scharlakanssmultron (ovan) och chilensk jättesmultron (F. chiloensis) som utvecklades i Frankrike i mitten av 1700-talet. Läs mer > Jordgubbar.

Odling: Vilda smultron odlades runtom i Europa innan jordgubben tog över på 1800-talet. Den franske kungen Karl V (1364-1380) hade 200 plantor i sin kungliga trädgård. På 1400-talet började munkar odla frukten som medicinalväxt mot depressiva sjukdomar och på 1500-talet blev odlingen allt mer utbredd i Centraleuropa. I slutet av 1500-talets fanns en skrift i Henrik VIII:s hov i England som beskrev odling av vilda jordgubbar (smultron) med angivande av tre arter - Fragaria verca, moschata och viridis. Den amerikanska arten F. virginiana importerades till Europa på 1600-talet vilken gav upphov till dagens jordgubbe (läs mer > Jordgubbar). Vilda jordgubbar/smultron odlas numera i liten omfattning, främst i Italien. Det finns olika sortvarianter.

SMULTRON

Smultron ser ut som en liten jordgubbe. Bäret lossnar lätt från skogs- och månadssmultron vid mognad, medan de fäster hårt vid skaftet på övriga arter.

Biologi: Fruktförband. Läs mer > Matbiologi frukt.
Ursprung: Norra halvklotets tempererade områden.
Frukt: Det koniska bäret består av en uppsvälld köttig röd blomaxel, på vilken det sitter talrika små frön (den verkliga frukten), som kan vara över 1000 på ett enda bär.
Mognad: Växten ger frukt löpande under sommaren (juli - augusti). Smultron är icke-klimakterisk frukt, mognar inte efter skörd. Läs mer > Om frukt och bär.
Smak: Söt och smakrik, särskilt skogssmultron.
Alternativ vara: Jordgubbar, hallon.
Försäljning: Odlade färska månadssmultron förekommer ibland i butik.
Förvaring: Kallt, hållbar några dagar. Bör ätas nyplockade. Går att frysa in men blir mosiga.

SÅ ANVÄNDS SMULTRON

Smultron äts färska helst nyplockade. Nyman (1868): "såsom bekant, behagligt syrliga, både välluktande och välsmakande, de läckraste bland våra vanliga vilda bär". I Frankrike ibland övergjutna med vin som får stå en stund för att sedan avnjutas som desset.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2023-03