Soja-, kidney-, bruna-, och vaxbönor (klicka för större bild)

Fotograf/bild: Film: GrowVeg, beans

Om bönor

(1. bönor, bönsläktet 2. böna, trädgårdsböna, störböna, krypböna, turska bönor, turkiska bönor, pytagoreiska bönor, lektiner)

Latin: Phaseolus, Phaseolus vulgaris

Engelsk översättning 1. beans 2. common bean, French bean

Fransk översättning 1. haricots 2. Haricot commun

Italiensk översättning 1. fagioli 2. fagiolo comune

Tysk översättning 1. Bohnen 2. Gartenbohne, Buschbohne, Stangenbohne

Spansk översättning 1. frijoles 2. frijol, frejol, frisol, habichuela, caraota, poroto, judía

Bönor är ett allmänt begrepp i dagligt tal, tillika ett biologiskt namn på ett släkte (se nedan). Det finns många bönliknade växter som inte tillhör detta släkte, men väl tillhör samma familj nämligen Ärtväxter. Sådana andra "bönor" är bland annat Bondböna, Sojaböna, Black eye, Mungböna och Azukiböna (se respektive). Begreppen "böna" och "ärta" är för övrigt inte helt entydiga vilket gör det svårt att få grepp om släktskapen i familjen (läs mer > Ärtväxter). Se film, klicka på "GrowVeg" under bilden ovan.

SLÄKTET BÖNOR

Bönor (Phaseolus) är biologiskt ett släkte i familj ärtväxter med ursprung i Cetralamerika och Anderna i Sydamerika. Det finns ett 50-tal klassificerade arter, de flesta tropiska. De är örter eller halvbuskar, krypande eller upprätta och klättrande (som ärter). Många arter används som föda lokalt, fem har varit föremål för odling och förädling.

  • Tepary bean (P. acutifolius) är en stor böna hemmahörande i Mexiko och sydvästra USA. Den är mycket motståndskraftig mot torka och odlas i ökenliknade områden.
  • Runner bean (Phaseolus coccineus) odlas ofta som prydnadsväxt. Innehåller ett giftigt protein och måste kokas väl om den skall konsumeras.
  • Year bean (Phaseolus dumosus) är en örtartad klängväxt som kan bli 10 meter lång. Hemmahörande i fuktiga skogar på Guatemalas högland.
  • Lima bean (Phaseolus lunatus) har utvecklas i två varianter. Den ena storfröig domesticerades ("tämjdes") i Anderna 2000 år f.Kr. Den andra en småfröig variant uppstod i Mellanamerika runt åt 800 e.Kr. Läs mer > Limabönor.
  • Common bean (Phaseolus vulgaris) i Sverige benämnd Böna eller Trädgårdsböna är den böna som framför allt varit av gastronomiskt intresse och den som är mamma till de flesta bönsorter som vi äter. Se nedan.

TEXT EJ KLAR
ARTEN BÖNA, TRÄDGÅRDSBÖNA


Den amerikanska bönan fördes till Europa på 1500-talet varifrån den spritts till andra delar av världen. Arten böna kallas även trädgårdsböna för att skilja den från alla andra "bönor", Trädgårdsböna är den mest förädlade och odlade bönan. 


De flesta bönor som vi äter är varianter av denna böna, bland annat borlotti-, canellini-, flageolet-, kidney-, lima-, pinto- och vaxbönor. Läs mer, se nedan.

Bönsorter namnges ofta efter utseende och egenskaper, t.ex. skärböna, brytböna, brun böna, vaxböna och så vidare.

Så begreppet böna och bönor kan vara lätt förvirrande för de flesta. I allmänhet är inte det biologiska bönintresset alltför stort och därför talar man ofta om bönor utifrån färg - bruna, gröna, röda, svarta och vita bönor (läs mer, se respektive färg).

Begrepp trädgårdsböna:

  • Buskböna (dvärgböna) kallas lågväxande bönsorter som inte behöver stöd, vilket de flesta bönor behöver (så kallade stångbönor, klätterbönor). Det är alltså plantan som avses, inte bönkapseln. Buskbönor utvecklar sina bönor samtidigt till skillnad från stångbönor som utvecklas efter hand. Buskbönor lämpar sig därför för maskinell plockning medan klätterbönorna måste plockas för hand. En sådan buskböna är den svenska brun böna. Läs mer > Bruna bönor, buskböna.
  • Spritböna 
  • Brytbönor
     typer som haricots verts, purpurböna, störbrytböna, störpurpurböna och är sorter med smala, trinda eller platta, gröna eller purpurfärgade baljor, som används omogna och hela efter kokning.
  • Skärbönor 
    sorter med breda, platta, gröna baljor, som används omogna och skurna i bitar efter kokning.
  • Vaxbönor
    egentligen samma som brytbönor, men har gula eller vita baljor.
  • Kokbönor 
    mest sorter vars mogna torkade bönor kokas före användning. Gruppen innehåller sorter med olika fröskalsfärg, vilket ofta används för att gruppera in i sorter. Några av dem är brun böna, flageoletböna, röd kidneyböna, spritböna, spräcklig böna, svart böna och vit böna. Kidneybönor är röda till mörkröda, njurformade bönor.

Diverse bönbegrepp: Turska bönor (turkiska bönor) är saltade skärbönor. Pytagoreiska bönor är ätliga frön från lotusblomma. Störböna (stångböna), har högt klättrande stjälk. Krypböna är lågvuxen.

Odla: kvävefixering...

Hälsa: Bönor är generellt svårsmälta och ger vanligen besvärande gasbildning. Vissa bönor är rika på lektiner som kan ge illamående och diarré, ibland leda till akut matförgiftning. Favism är en ärftlig enzymbristsjukdom som kan innebära livshotande anemi (blodbrist) bl.a. vid konsumtion av bondbönor som inte tillagats ordentligt (läs mer > Bondbönor).

Svårsmälta bönor: Bönor är nyttig mat, men kan vara jobbiga för vissa magar, de ger gaser. Vissa sorter är mer lättsmälta än andra t.ex. adzuki, flageolet, black eye och mungbönor. Svarta bönor anses vara ovanligt tuffa för magen. Ett sätt att få mer lättsmälta bönor är ordentlig blötläggning, ett annat är att byta vatten efter halva koktiden, varvid risken för gasbildning minskar. Förr och utomlands var/är fermentering (jäsning) av bönor ett sätt att göra dem mer lättsmälta. Tempeh, miso och natto är exempel på asiatiskt fermenterade baljväxter. Det förekommer även många hushållsknep med tillsättande av kryddor som timjan och ingefära, vilka anses ha gashämmande effekt. Läs mer > Ämnesomsättning.

Lektiner förekommer rikligast i ärtväxters (baljväxters) frön, t.ex. i torra sojabönor och röda kidneybönor, samt i färska bondbönor, vaxbönor och brytbönor. Sådana lektiner kan hämma upptaget av olika näringsämnen i tarmen, samt påverka bakteriefloran i tarmen och anses därför toxiska (giftiga). Lektiner är i allmänhet värmekänsliga, men eftersom vi ofta tillagar vår mat försiktigt finns ändå en ansenlig mängd kvar intakt i maten vi äter. Blötläggning (där blötläggningsvattnet kastas), långa koktider och grillning minskar effektivt mängden lektiner. Läs mer > Fytinsyra.



SÅ ANVÄNDS BÖNOR

Det finns färska, färskfrysta, torkade och färdiglagade bönor av många olika slag. Bönor är klassisk husmanskost t.ex. bruna bönor med stekt fläsk, bond­bönsvälling och "turska bönor". Bönor används allt mer mångsidigt idag tack vare influens från andra kulturer.

  • Färska gröna bönor som brytbönor, haricot verts och sockerbönor (salladsärt) kan ätas råa i en sallad eller lättkokas. Överkokta blir de soggiga och smaklösa.
  • Färska bond-, vax- och spritbönor är extra rika på lektiner och bör förvällas/kokas innan konsumtion. Detta gäller speciellt bondbönor som bör kokas minst 15 minuter. 
  • Böngroddar t.ex. av mungbönor kan ätas råa, medan groddar av soja- och kidneybönor måste förvällas för att bli av med lektinerna.
  • Färskfrysta bönor har tidigare förvällts och behöver bara värmas upp.
  • Konserverade bönor på burk är förkokta och behöver bara värmas.
  • Torkade bönor måste blötläggas 8-10 timmar för att svälla till normal storlek och för att bli ätbara. En del bönor och tre delar vatten. Därefter kokas de i nytt vatten från 10 minuter till 1,5 timme beroende på sort. Se repsektive. Koka varsamt (sjud). De är färdiga när de är mjuka rakt igenom, utan att vara sönderkokta. Läs mer > Så kokas torkade bönor.
  • Kokta överblivna bönor kan med fördel stekas dagen efter. Servera t.ex. som tillbehör till kött, som del i ett pytt i panna gärna med stekt ägg till.
Läs mer

Om ärter

Om linser

Ämnesomsättning

Fytinsyra

Bondbönor ¤

Baljvaxtakademin

Recept med Om bönor

Det finns 5 recept med Om bönor