Kransekage, kransekake, dansk-norsk mandelmassekaka och högtidstårta

Ingredienser

Mandelmassa färdig 500.0 gram 52%

Florsocker 200.0 gram 18%

Äggvita 3.0 styck 1%

Bakplåtspapper Äts ej

el. äggvita 1.0 styck Äts ej

Kristyr:

Florsocker 5.0 dl 28%

Äggvita 1.0 styck 0%

Citronjuice 1.0 tsk 0%

Kockskolan:

Så tillreds kristyr > Äts ej

Sprits och tyll > Äts ej

Kock: Kockskolan

Uppdragsgivare: Kunskapskokboken

Tillagning (1 tim )

Kransekage är ursprungligen ett torn av kransar (bild ovan t.v.), men också småkakor med samma namn och tillrett av samma deg (bild t.h.). Detta recept avser det senare. Se film, klicka på "Mette" under bilden.

Blanda: Riv mandelmassan med rivjärn. Blanda i maskin, med slev eller med händerna. Rör samman 1 av 3 äggvitor med florsockret. Tillsätt mandelmassa och blanda ordentligt. Tillsätt resten av äggvitan lite åt gången och knåda till slät deg.
Med sprits (som i filmen): Använd en triangulär tyll (eller rund) som ger varmkorvstjock sträng. Tryck ut 5-6 centimeter långa korvar på en plåt med bakplåtspapper. Låt lufttorka i en halvtimme. Forma kakorna försiktigt med blötta fingrar, de skall vara lite toppiga.
Utan sprits måste degen vara fastare, 1-1,5 äggvita i stället för 3. Rulla degen till en korv. Känns massan lös, lägg in i kylskåpet någon timme. Skär i 5-6 centimeters bitar. Lägg på plåt med bakplåtspapper. Forma dem toppiga med blöta fingrar.
Sätt ugnen på 200°C.
Grädda i 8 - 10 minuter tills kakorna fått lite färg. Ta ut och låt svalna.
Garnera: Vispa kristyr. Den skall vara trögflytande, inte rinnig (läs mer > Så tillreds kristyr). När kakorna svalnat men fortfarande är ljumma är det dags att garnera. Gör en papperssprits av ett trekantigt bakplåtspapper. Klipp av pipen till ett litet hål. Sprita kakorna fram och tillbaka med en fin stråle.
Kakorna kan sparas i burk fem dagar i kylskåpet. De går även att frysa.

Kockens kommentar

Kransekage (bild ovan t.v.) är ett klassisk dansk-norskt bakverk av mandelmassa blandat med äggvita (Norge: kransekake eller tårnkake). Den har fått sitt namn av att kakan bakas i koncentriska kransar (ringar) staplade på varandra med allt mindre diameter till ett torn. Tornet serveras vid högtidliga tillfällen, speciellt till nyår, vid dop eller bröllop. I Norge på 17:e maj. På toppen brukar en flagga fästas, på bröllop ett brudpar av porslin eller marsipan. Enligt traditionen tar bruden tag i översta ringen och lyfter den uppåt. Antalet ringar som följer med talar om hur många barn de kommer att få.

För oss svenskar är namnet svårbegripligt, då vi i allmänhet bara känner till den raka småkaka med samma namn som också förekommer i Sverige (bild ovan t.h.). En motsvarighet till tornet är i Sverige krokantårta som tillreds av samma deg (se dito recept via länk nedan).

Bakverket har sin uppkomst på 1700-talet. Från början bockhornsliknande benämnt "overflødighedshorn" (sv. ymnighetshorn, hämtat från den grekiska mytologin) och format som ett sådant och liggandes fyllt med kakor, choklad och andra godsaker. En modern dansk variant är att ställa en flaska akvavit eller annan sprit i tornet.

Alternativ

Krokantårta

Fler recept inom Bakelser

Liknande recept som Kransekage, kransekake, dansk-norsk mandelmassekaka och högtidstårta

Kransekage, kransekake, dansk-norsk mandelmassekaka och högtidstårta

Lägg till ingredienser

Kristyr:

Kockskolan:

Lägg i inköpslistan »

Kalori- och GI:

Näringsvärden (vikt%):

Ingredienser

Kristyr:

Kockskolan:

Kock: Kockskolan

Tillagning (1 tim )

Kockens kommentar

Alternativ

Fler recept inom Bakelser

Nationaldagsbakelsen, Sverigebakelsen

Små prinsessor med choklad och kesella

Biskvi, chokladbiskvier

Punschrulle, dammsugare, filmrulle, trådrulle

Mandelkrokar, mandelbågar