Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Om fiskar

(fisk 1. fiskhuvud, fiskkind 2. gälar, gällock 3. fenor, bröstfena, bukfena,ryggfena, stjärtfena, analfena, fettfena 4. fiskfjäll 5. fiskben 6. fiskfiléer 7. skäggtömar 8. simblåsa, Övrigt: fiskskinn, matfiskar, vitfisk, Ordning fiskar, egentliga benfiskar)

Latin: Pisces, Teleostei

fish 1. fish head 2. gills 3. fins 4. scale 5. fishbone 6. fillet of fish 7. barbel 8. swim bladder

poisson 1 tête de poisson 2 branchies, ouïes 3 nageoire 4 écaille 5 arête 6 filet 7 barbeau 8 vessie natatoire

pesce 1 testa di pesce 2 branchia 3 pinna 4 squama 5 lisca, spina 6 filetto 7 barbiglio 8 vescica natatoria

Fisch 1 Fischkopf 2 Kiemen 3 Flosse 4 Fischschuppen 5 Fischgräten 6 Fischfilets 7 Barbe? 8 Schwimmblase

pescado 1 cabeza de pesccado 2 branquitas, agallas 3 aleta 4 escama 5 espina 6 filete 7 barbo 8 vejiga natatoria

Grupper inom
Om fiskar:

Abborrartade fiskar }

Karpartade fiskar }

Kindpansrade fiskar }

Laxartade fiskar

Malartade fiskar

Marulksartade fiskar }

Näbbgäddartade fiskar

Fisk (fr. poisson) = växelvarmt ryggradsdjur som lever i vatten. Fiskens beståndsdelar:

Fiskhuvud (fr. tête de poisson) äts sällan, men förekom förr som ensamrätt (se recept > Gratinerade torskhuvuden eller torsknackar). Även ögonen åts. Fiskens kinder under gällocket är emellertid en delikatess som alltid bör tas tillvara.
Gälar (fr. branchies, ouïes) = fiskens andningsorgan. Gälarna tar upp syre ur vattnet och avger koldioxid. Benfiskar har fyra gälförsedda gälbågar som skyddas av ett gällock, på var sida bakom huvudet. Gälarna visar hur färsk fisken är. Hos nyfångad fisk är de blodröda, efter 3-4 dagar mer rosaröda. Isad fisk ger dock mattgrå gälar. Äldre fisk får slemmiga och grånande gälar.
Fenor (fr. nageoire) är utskott från fiskens kropp som används till att styra fisken genom vattnet. Bröst- och bukfenor på var sida motsvarar fyrfotadjurens fram- respektive bakben. Därutöver har fiskarna ryggfena (ofta uppdelad i flera), stjärtfena och analfena. Hos laxfiskar och en del andra fiskar förekommer även så kallad fettfena, som sitter långt bak på ryggsidan (okänd funktion).
Fjäll (fr. écaille) är hårda hudbildningar hos fiskar och kräldjur. Benfiskars fjäll består av tunna och oftast ganska mjuka benplattor. De kan vara runda eller ha en taggig bakkant. Många fiskar saknar fjäll eller har fjäll som är mycket små. I stället för fjäll har vissa fiskar, bland annat vissa malar, benplattor som täcker hela eller delar av kroppen. Man "fjällar" fisk, dvs tar bort fjällen med en "fiskfjällare" (läs mer > Bereda fisk).
Fiskben (fr. arête) = fiskens skelett. Vanligen avses dock bara fiskens smala och vassa "revben".
Fiskfiléer (fr. filet de poisson) eller fiskköttet är fiskens muskler på var sida och det man normalt äter.
Skäggtöm (fr. barbeau, lat. barba = skägg) är en eller flera antennliknande utväxter på fiskens haka eller nos. De innehåller smaklökar och är till hjälp för att finna föda i grumligt vatten. Förekommer på torsk, gråsej, långa, kolja, lake, karparfiskar, malar med flera.
Simblåsa (fr. vessie natatoire) är en blåsa inuti fisken som den kan reglera med gas för att hålla sig flytande på ett visst djup. Utan simblåsa måste fisken vara i ständig rörelse. Fungerar ibland även som resonanslåda för hörsel och ljudbildning. Endast benfiskar har simblåsa, dock inte alla. Snabbrörliga fiskar som makrill och tonfisk saknar simblåsa, vilket är nödvändigt vid snabb ned- och uppstigning. Fiskar med simblåsa som fångas på djupt vatten drabbas av dykarsjuka när de halas upp.

Genom att studera ögon, gälar och skinn kan man avgöra fiskens färskhet (läs mer > Hantering färsk fisk, skaldjur).
Läs även > Bereda fisk, Så tillagas fisk.

Ordning fiskar: Egentliga benfiskar (Teleostei) är en underklass till klassen benfiskar i stam fiskar, som omfattar 21.000 arter indelade i 32 ordningar, varav följande finns redovisade i Kunskapskokboken:

Abborartade fiskar (inkl. abborr-, läppfisk-, tobis-, tånglakelika fiskar).
Karpartade fiskar
Ålartade fiskar
Laxartade fiskar (inkl. guldlax- & gäddartade fiskar)
Plattfiskar
Torskartade fiskar (inkl. makrillika fiskar)
Sillartade fiskar
Malartade fiskar
Marulksartade fiskar
Kindpansrade fiskar (bl.a. sjuryggar och simpor)
Näbbgäddartade fiskar

Matfiskar tillhör huvudsakligen egentliga benfiskar, men omfattar även bl.a. broskfiskar (hajar, rockor) och nejonögon (flodnejonöga).

Vitfisk är helt enkelt fisk med vitt fiskkött. Vanligen avser man med vitfisk någon torsk- eller plattfisk med fast vitt kött. Kan även vara t.ex. abborre eller marulk.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-09.