Fotograf/bild: Film: Peter Zens, Pflaumen

Plommon

(plommon, prunisar, europeisk plommon 1. sviskon 2. krikon 3. rundplommon 4. mirabeller)

Latin: Prunus, Prunus domestica 1. ssp. domestica 2. ssp. insititia 3. ssp. italica 4. ssp. syriaca 5. ssp. intermedia 6. ssp. pomariorum 7. ssp. prisca 8. bigeneri: pluots, plumcots, apriplum

plums, European plum 1. prune plums 2. damson, bullaces 3. gages 4. mirabelle plums 5. egg plums 6. spillings 7. zibartes 8. hybrids

prunes, pruniers, prunier cultivé

susino, prugna, pruno europeo

Pflaumen, Pflaume, Kultur-Pflaume 1. Zwetschgen 2. Kriechenpflaumen, Haferpflaumen 3. Edelpflaume 4. Mirabellen 5. Halbzwetschen 6. Spillingen 7. Ziparten 8. Hybriden

ciruelas, ciruelo europeo

Grupper inom
Plommon:

Prunus (plommonsläktet, prunusar) är ett släkte inom familj rosväxter (läs mer > Matbiologi Frukt). Släktet omfattar cirka 400 arter och 1000-tals sortvarianter, varav arterna persika, aprikoser, plommon, körsbär, slånbär och mandlar är de väsentliga ur kulinarisk synpunkt (se respektive). Det är ett ganska svårgripbart släkte som botanikerna till viss del har olika uppfattningar om. Extra rörigt blir det eftersom arterna i släktet korsar sig med varandra. Som exempel kan nämnas arten Prunus mume som omväxlande kallas aprikos eller plommon (läs mer > Aprikoser).

PLOMMON

Plommon som begrepp är namn på flera arter och namn på en specifik art (europeiskt plommon). Vilda plommon är som regel små, söta och smakrika frukter (2-3 cm). Som odlad har plommon utvecklats till större sorter och mot hållbarare varianter eftersom de är känsliga för hantering och transport, emellanåt dessvärre på bekostnad av smaken.

Historia: Plommonträdet odlades i de mesopotamiska kulturerna och spreds till medelhavsländerna av greker och romare. Under antiken var särskilt torkade sviskon från Damaskus uppskattade och exporterades över hela romarriket, där de användes mot förstoppning. I Sverige omtalas plommon tidigast vid mitten av 1400-talet.

Plommonarter: Det finns olika snarlika arter som kallas plommon i plommonsläktet (se högerkolumnen ovan). Ett sätt är att dela in dem är i tre huvudgrupper utifrån hemmahörighet. Se film, klicka på "Peter Zens" under bilden.

Euroasiatiska plommon består av flera arter. Som sådan räknas i första hand Europeiskt plommon (Prunus domestica) som utgör de allra flesta plommon som finns (se nedan). En annan är Körsbärsplommon (se dito).
Kinesiska plommon (Prunus salicina) även kallat Japanska plommon har sitt ursprung i Kina. Läs mer > Kinesiska plommon.
Amerikanska plommon (Prunus americana) är hemmahörande i Nordamerika. Läs mer > Amerikanska plommon.

EUROPEISKT PLOMMON

Europeiskt plommon (Prunus domestica) allmänt kallad plommon kort och gott, är en art i plommonsläktet. Växten har troligen uppstått genom korsningar mellan asiatisk körsbärsplommon och slån. De är kraftiga buskar eller mindre träd vanligen 2-6 meter höga, ibland upp till 15 meter. Grenverket är utbrett och buskigt, ibland taggiga liknande slån. Blommorna är mestadels vita, bladen ovala och spetsiga eller små och runda.

Sortgrupper: Det finns uppskattningsvis 2000 sortvarianter inklusive en mängd hybrider (läs mer > Hybrid, mutation). Botanikerna är inte helt överens om indelningen. Man talar om sju underarter, tillika sortgrupper enligt nedan, eller fyra (nr 1-4) varvid nr 5 ingår grupp 3 och 6-7 i grupp 2. Dessutom bildar alla hybrider en grupp nr 8.

Prune plums (ssp. domestica). Läs mer > Sviskon.
Damsons, bullaces (ssp. insititia). Läs mer > Krikon.
Gages (ssp. italica) Läs mer > Reine claude.
Mirabelle plums (ssp. syriaca). Läs mer > Mirabeller.
Egg plums (ssp. intermedia). Läs mer > Viktoria.
Spillings (ssp. pomariorum). Läs mer Spilling.
Zibartes (ssp. prisca). Läs mer > Zibarte.
Hybrider: Plommon korsade med aprikoser ger vanligtvis smakrikare och sötare frukt. Det finns hybrider där plommon är dominant (eng. pluots), med lika andel (eng. plumcots) eller där aprikos är dominant (eng. apriplum). Läs mer > Hybrid, mutation.

Frukten som är en stenfrukt varierar i storlek, form, färg och smak. Vissa är så kallade freestones ("fristensfrukter), moget fruktköttet lossar lätt från stenen (kärnan) andra är clingstones ("klängstensfrukt), fruktköttet klamrar sig fast vid kärnan även som mogen (läs mer > Stenfrukterns anatomi).

Biologi: Stenfrukt. Läs mer > Matbiologi frukt.
Utseende/karaktär: Frukten är rund eller oval, äggformad. Färgen på mogen frukt kan vara olika nyanser eller blandningar av grön, gul, röd, blå, eller svart. Fruktköttet är fast eller mjukt.
Vikt i butik: 10-50 gram per styck beroende på sort.
Mognad: Vanligen juli-september beroende på sort. Plommon är en klimakterisk frukt, vilket innebär att arom och smak utvecklas efter skörd. Läs mer > Om frukt och bär.
Smak: Plommon är generellt söta och lätt syrliga. Medel sockerhalt cirka 10% och medel andel syra cirka 0,6% (läs mer > Fruktsmak). Vissa är extra söta till exempel sviskon, andra kan ha surt skal (körsbärsplommon) eller vara bitter-söta (Zibarte),
Alternativ vara: Plommon är generellt utbytbara mot varandra. Aprikos och persika kan vara ett alternativ.
Förvaring: Svalt i kylskåp. Kort hållbarhet. Mognar fort i rumstemperatur.

Produktion: Världsproduktionen av plommon (inklusive slånbär) blev drygt 12 miljoner ton år 2020, en dubblering från år 1970. Asien svarade för 65% (Kina 53%) och Europa för 24% (Östeuropa 12%, Sydeuropa 10%). Näst Kina är Rumänien största producent av plommon med en marknadsandel på 6%. Läs mer > Aprikos, persika, plommon.

SÅ ANVÄNDS PLOMMON

Plommon äts naturella, kokas till marmelad, konserveras i sockerlag, torkas till katrinplommon och används till fruktpajer eller andra desserter. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.