Grytor

Grytor

(1. gryta, grytor, bräseringsgryta, koppargryta, aluminiumgryta, non-stickgryta, 2. kittel, kittelflickare)

Engelsk översättning 1. pot, stewpot, roaster, french oven 2. cauldron

Fransk översättning 1. marmite, cocotte 2. chaudron

Italiensk översättning 1. pentola, marmitta 2. caldaia

Tysk översättning 1. Schmortopf, Bräter, Kochtopf 2. Kessel

Spansk översättning 1. olla, marmita 2. paiolo, caldera

1. Gryta är enligt Svenska Akademiens Ordbok "ett större kok- eller stekkärl avsedd för stekning under lock, ibland liknande en vanlig kastrull avsedd för kokning under lock". Skillnaden mellan gryta och kastrull är alltså huruvida man steker eller kokar maten (läs mer > Kastruller). Mer konkret så har grytor bättre stekegenskaper tack vare tjock metall och är därmed också tyngre att hantera. Begreppet "stekkastrull" blir därmed lite konstigt, men är en tjock­bottnad kastrull med samma stekegenskaper som en gryta. Så om det står "gryta" i receptet kan man lika gärna använda en stekkastrull och vice versa. En bräserings­gryta är inget annat än en vanligt gryta som man råkar bräsera i (läs mer > bräsera). Koppargrytor förekom förr, men dagen förtennade sådana brukar benämnas koppar­kastrull. Likaså talar man inte om aluminiumgryta utan om aluminium­kastrull, då sådan lämpar sig bäst för kokning. Slutligen är "non-stick" inte heller ett begrepp för grytor utan avser som regel kastruller. "Gryta" kan också avse maträtt som tillagas i gryta.

2. Kittel (fr. chaudron, eng. cauldron) är ett gammalt begrepp för ett cirkelformat, oftast stort kokkärl i metall avsett för matlagning, bryggning, färgning, tvätt med mera. En kittel har i allmänhet flat eller svagt välvd botten, med eller utan lock, med eller utan handtag/bygel. Om kokkärlet har "öron" var det förr oftast en gryta (se > Gjutjärnsgrytor), numera är handtag vanligt även på grytor (bild ovan). En kittel hängs i allmänhet över elden medan grytor placeras på en trefot eller grytans egna ben i eldstaden. Kittel sägs även om andra kärl, till exempel tekittel eller kaffekittel. En kittelflickare är detsamma som en kopparslagare, det vill säga en som knackar ut plåt till kärl.

Historia: Grytor är
ett av historiens äldsta husgeråd. De allra äldsta var av lera och det finns 20.000 år gamla fynd av krukor med brännmärken, vilket antyder att de används till matlagning. Men lerkrukorna var sköra och gick lätt sönder för att de inte var brända i mycket hög värme. I antikens Grekland och under Romartiden (år 700 f.Kr. till 300 e.Kr.) hade man bronskittlar (brons = legering av koppar och tenn). Vikingarna runt år 1000 hade grytor av täljsten, en ganska mjuk stenart. Mässing (legering av koppar och zink) kunde man tillverka i Kina, Indien och Mellanöstern för flera 1000 år sedan. De gamla grekerna kände till detta, men det var först under medeltiden man började använda det i Europa till redskap och kärl. Stöpta (gjutna) mässingskittlar var det dominerande kokkärlet under 1600-talet. Dessa grytor kallades för "holländsk ugn" (Dutch oven), för att holländarna tillverkade de billigaste och exporterade dem i stor mängd. En snarlik legering malm (koppar + tenn), även kallad klockbrons, kände man också till, men kunde förr innehålla såväl tenn som zink och bly i olika proportioner. Av malm gjordes malmkittlar.

Brons, mässing och malm var dyrt material. Grytor av gjutjärn var billigare. Sådant järn framställdes i Kina redan 500 f. Kr. I Europa tillkom gjutjärnet först som ett oönskat resultat när kolupptaget i järnframställnings­processen varit för stort. På 1300-talet lärde man sig dock att utnyttja gjutjärnets specifika egenskaper, men först under 1500-talet blev gjutjärnet vanligare till redskap och kärl. 1704 hade industrimannen Abraham Darby studerat holländarnas teknik att gjuta mässing i sandformar och 1707 erhöll han ett patent på att gjuta järn i sand, varefter "Dutch oven" blev ett begrepp för gjutjärnsgrytor. Med införandet av omsmältning i kupolugnar förenklades gjutjärns­framställningen och gjutjärnet fick sin glansperiod på 1800-talet.

Moderna grytor kan vara lergrytor, gjutjärnsgrytor och emaljerade. De har alltid lock. Det finns grytor avsedda för speciella ändamål, till exempel för pastej och fondue (se respektive). Olika grytor fungerar mer eller mindre bra till olika spisar (läs mer > Spisar, hällar).

  1. Lergrytor kan vara glaserade eller oglaserade. Läs mer > Lergryta.
  2. Gjutjärnsgrytor kan vara "råa" eller emaljerade. De är tunga att hantera, men samtidigt utmärkta stekverktyg som bara blir bättre med ökad användning. Läs mer > Gjutjärnsgrytor.
  3. Emaljerade järngrytor är som regel av gjutjärn som täckts med emalj i olika färg. Emalj är en glasmassa (glasfluss) som smälts fast på underlaget i mycket hög temperatur. Grytorna kan vara helemaljerade med blank emalj både ut- och invändigt, eller halvemaljerade med blank emalj utvändigt och ingen eller matt emalj invändigt. Helemaljerade grytor kan användas till all slags matlagning.

Läs mer > Grytstekning, grytkokning.


FRANSKA GRYTOR

Franska grytor kan vara lite knepigt att hålla reda på, bland annat för att namnen ofta används som namn på maträtt tillagad i grytan, eller för att namnen kan blandas samman med andra begrepp. Gryträtter benämns generellt ragôut (läs mer > Om ragu) eller potée (läs mer > Lergrytor).

  • Daubière är en klassisk lergodsgryta liknade en kanna. Läs mer > Daubière.
  • Cassole = är en glaserad lergryta som används till cassoulet, en fransk böngryta. Läs mer > Lergrytor.
  • Tagine är en nordafrikansk glaserad gryta. Läs mer > Tagine.
  • Marmite = rund eller oval modern gryta, men kan också avse en gammaldags kittel. Läs mer > Marmite. 
  • Cocotte = är detsamma som marmite. Uppfattas i Sverige som liten gryta för att Oeuf en cocotte brukar tillredas i sådan. Läs mer > Cocotte.
  • Caquelon är en rund fonduegryta av stengods, gjutjärn, eller emaljerad gryta. Läs mer > Fonduegryta. 
  • Chausser = kan avse en gryta (chausser = het, värma upp) men också skor som passar (chassussure = sko).
  • Chaudron = kittel. Chaudron en bronze (bronskittel), chaudron en laiton (mässingskittel), Chaudron en cuivre (kopparkittel), Chaudron fonte (gjutjärnskittel).
  • Terrine är en liten gryta med lock, främst avsedd för tillagning av patéer. Läs mer > Terrin.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2020-01

Läs mer

Spisar, hällar

Kastruller

Stekkastrull

Om grytstekning, grytkokning

Om ragu

Lergrytor

bräsera

Gjutjärnsgrytor

Daubière, fransk lergryta

Tagine, afrikansk lergryta

Marmite, fransk gryta

Cocotte, fransk gryta

Fonduegryta

Terrine

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj

Recept med Grytor

Det finns 28 recept med Grytor