E522 Kaliumaluminiumsulfat ?
(alunpulver, vanlig alun, aluminiumkaliumsulfat, KAl(SO4)2 · 12H2O, romersk alun)
Skriv ut dryck
Latin: Alumen, Alumen album
Aluminium potassium sulphate
alun de potassium
Kalialaun
Grupper inom
Surhetsregulatorer:
E503 Ammoniumkarbonater, hjortronsalt
E522 Aluminiumkaliumsulfat KAl(SO4)2 · 12H2O. Syntetisk.
Salt av svavelsyra. Även kallat alun(-pulver). Alun har konserverande effekt genom att vara surgörande och svagt antiseptisk. Används gastronomiskt t.ex. i produkter med vispad äggvita och vid saltinläggningar som inlagd saltgurka. Förekommer i handeln och apotek.
Hälsa: Risk för halbränna och magproblem.
Förbjudet i Australien och Nya Zeeland.
Alun framställs genom behandling av bauxit med svavelsyra och kaliumsulfat, eller genom kalcinering och lakning av alunhaltiga skiffrar. Vanlig alun förekommer som små genomskinliga till halvgenomskinliga färglösa kristaller, likt grovt salt, eller som stora fasta bitar. Alun har blodstoppande effekt och förekommer som alunstift för användande efter skärskador vid rakning. Alun används också vid vattenrening, garvning av skinn, färgning av tyg (sedan gammalegyptisk tid har alun varit det främsta betmedlet vid yllefärgning) och limning av papper, samt för att göra trolldeg smidig utan att kladda.
Romersk alun var länge ett kvalitetsbegrepp. Ursprungligen betydde det alun från Tolfa alunbruk utanför Rom, senare alun från Konstantinopel och från 1400-talet ren och föroreningsfri alun i största allmänhet. Dess främsta medicinska användning sedan romersk tid har varit som blodstillande och sammandragande medel och för att konservera feta utdrag som örtolja. Källa: Shenet.se
Svenska alunbruk: Den alun som hölls i lager i Gustav Vasas kryddkammare i mitten av 1500-talet var importerad. Det första svenska alunbruket var Andrarum (1637-1912). Det var på sin tid Skånes största industri som under 18- och 1900-talen producerade över 300 ton alun om året. Utöver Andrarum har Falköping och Örebro varit aluntrakter i Sverige. 1765 anlades Garphyttans alunbruk i Närke, som senare flyttades till Latorp där skiffern bröts. Bruket lades ner 1879. Källa: Shenet.se
© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-09