Latin: Russula integra

Ätbarhet: Mycket god, en av de godaste matsvamparna.

Hatt & fot: Halvklotformad hatt hos unga svampar, som övergår till välvd eller utbredd hos äldre och slutligen nedsänkt i mitten. Brun till rödbrun, ibland blekt. Ibland strimmig hatt. Bredd 6-12 cm. Svagt klibbig vid fuktigt väder och ofta täckt av fastklibbade barr, jordrester och löv. Vit fot, ibland fläckigt gulbrun. 6-10 cm hög fot, 2-3 cm tjock.

Undersida: Vitt eller gräddfärgat. Ganska glesa, men tjocka och samtidigt sköra skivor, som liknar hyvlad mandel då de lossnat. Vidväxta skivfästen.

Svampkött: Vitt, fast kött, spröd konsistens. Mild doft och smak av mandel.

Utbredning: Vanlig i hela Sverige. Säsong juli-okt med topp i september.

Växtsätt: Växer gärna i barrmattan under granar. Arten är begärlig för smågnagare och har ofta bitmärken.

Förväxlingsrisk: Andra närstående kremlor, men som alla är ätliga om de har mild smak.

Övrigt: Är god som ensamsvamp eller som blandsvamp, stekt, stuvad eller med fördel ugnsbakad. Anses dessutom som en av de bästa svamparna att ätas rå.

Läs mer

Svampguiden