Selen
(selenat, selenider , Keshan-sjukdomen)
Skriv ut dryck
Latin: Selenium
selenium
sélénium
selenio
Selen
selenio
Grupper inom
Mineraler, spårämnen:
Selen (Se) är ett icke-metalliskt grundämne (se dito), som förekommer i låga halter i jordskorpan. Selen är lika sällsynt som silver. Rent selen är sällsynt utan förekommer vanligen tillsammans med svavel. Selenhalten i marken varierar stort. I alkaliska jordar finns selen som vattenlösligt och biologiskt tillgängligt (selenat), medan det i sura jordar vanligen är bundet som svårlösliga selenider. Selen finns i nästan all mat men halterna varierar. I näringsdeklarationer anges selen som mikrogram (miljondels gram) per 100 gram (µg/100g).
Användning: Selen utvinns huvudsakligen som biprodukt vid kopparframställning. Selen är fotokänslig och används i sol- och fotoceller, exponeringsmätare, kopiatorer och likriktare. Används också i glasindustrin för avfärgning av glas och för framställning av lysande röda eller gula glassorter.
Miljö: Sverige har selenfattig jordmån och vegetabilier odlade i Sverige är fattiga på selen. Selenhalten i spannmål är 1–70 μg/100g beroende på växtplats. Växande tamboskap får därför tillskott av selen. Halterna i importerade vegetabilier varierar beroende på ursprung.
Tillsatser i mat: Selen förekommer inte i mattillsatser.
Förekomst i mat (mikrogram/100 gram):
- Extremt högt > paranötter (~1.000).
- Mycket högt 50-200 > njure, hummer, löjrom, fet fisk, äggula.
- Högt 40-50 > skaldjur, lever, abborre.
- Medel 10-40 > fisk, renkött, gås, linser, vitlök, hårt rågbröd.
- Lågt 2-10 > nöt-/viltkött, ost, ris, aubergine.
- Obetydligt 0-2 > lamm, mejeri, bröd, grönt, frukt.
Kroppen tillgodogör sig selen främst från inälvsmat, fisk, skaldjur och ägg, men också från andra produkter som nötter och ost. Halten varierar dock påtagligt mellan identiska varor beroende på produktionsområde.
Förekomst i kroppen: Selen är för människan ett livsviktigt (essentiellt) ämne (läs mer > Mineraler, spårämnen). Selen ingår i enzym (läs mer > Enzymer) som skyddar cellerna mot oxidation, samverkar med vitamin E och deltar i immunologiska försvarsmekanismer. Vuxna får i sig ungefär 30-40 mikrogram per dag från kosten.
Behov mikrogram/dag: Enligt näringsrekommendationerna (NNH) är behovet per dag för barn 6-12 månader 15 mikrogram, 1-2 år µg, 2-6 år 25 µg, 6-10 år 30 µg, 10-14 år 40 µg, flickor 14- och kvinnor 50 µg, pojkar 14- och män 60, gravida och ammande 60 µg.
Hälsa: Selenbrist har inte påvisats i Sverige, men är orsaken till en hjärtmuskelsjukdom hos barn i Keshandistriktet i Kina (Keshan-sjukdomen). Intag av stora mängder selen kan leda till förgiftning, som bland annat medför illamående, kräkningar samt försämra tillväxt av hår och naglar. Dagsintaget bör inte överskrida 300 mikrogram.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06