Kolhydrater

Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Kolhydrater

(17 kJ = 4,06 Kcal/gram, kolhydratomsättning, glukogen, glykogenomsättning, snabba kolhydrater, långsamma kolhydrater)

Engelsk översättning carbohydrate

Fransk översättning glucide

Italiensk översättning idrato di carbonio

Tysk översättning Kohlenhydrat

Spansk översättning carbohydrate

Kolhydrater är kemisk förening av kol och vatten (hydrat). Kolhydraterna utgör huvuddelen av allt organiskt material på jorden och finns framför allt i växtriket. Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och en byggsten i cellväggar. Viktiga kolhydrater i vår mat är sockerarter, stärkelse och kostfibrer (se respektive). I näringsdeklarationer räknas inte fibrer som kolhydrater utan anges separat. Mängd kolhydrater i livsmedel se > Kolhydrater i livsmedel.

Energiupptag: Generellt räknar man med ett energi­upptag från kolhydrater 17 kJ (kilojoule) = 4,06 Kcal (kilokalorier) per gram kolhydrater, vilket är detsamma som för protein och ungefär hälften jämfört med fett. Läs mer > Viktprocent, energiprocent E%.

Kolhydratomsättning: Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till glukos ("druvsocker") som transporteras från tarmar och levern via blodet till cellerna. En ringa del är fruktos och galaktos (se > Sockerarter, sackarider). Mindre överskott omvandlas i levern till glykogen ("leverstärkelse"), vilket lagras i levern och musklerna som en snabbåtkomlig energireserv. Glykogenet omvandlas till glykos vid behov (glykogen­omsättning).  När reservlagren är fyllda omvandlas kolhydrater även till fett. Glukos förbränns i cellerna till koldioxid och vatten samtidigt som energi utvinns.

Regulator: Glukosens omsättning regleras av hormoner, främst insulin (läs mer > Blodsocker och insulin), vilket befrämjar upptaget av glukos i hjärna, lever, muskler och fettvävnad.

Upptag snabba och långsamma kolhydrater: Kolhydraterna i livsmedel tas upp i kroppen olika snabbt beroende på kemisk byggnad, fysisk form (t.ex. hela korn eller malda) och behandlings­form (t.ex. rått eller värmebehandlat). Druvsocker tas upp allra snabbast eftersom det i praktiken är detsamma som blodsockret (blodglukos). Man talar om "snabba kolhydrater" till exempel socker och "långsamma" till exempel sallat och kostfibrer.

Hälsa: Det är viktigt för hälsan att välja rätt sorts kolhydrater, precis som det är viktigt att välja rätt sorts fett. Som nyttiga kolhydrater räknas fullkornsvarianter av bröd, pasta, flingor och fiberrik mat som grönsaker, rotfrukter, frukt och baljväxter. De har en skyddande effekt mot cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes. De hjälper också till att hålla en lagom kroppsvikt. Konsumtionen av sockerrika livsmedel bör begränsas. Många skulle behöva äta mindre läsk, godis, glass och bakverk, som innehåller mycket socker men lite näring. Om man ofta äter mat med mycket socker ökar risken för att få hål i tänderna (karis), brist på vitaminer och mineraler, samt mer energi än man gör av med (viktuppgång). Läs mer via länk nedan > Vad är nyttiga och onyttiga kolhydrater?)

Behov: Enligt näringsrekommendationerna (NNR) bör konsumtionen av kolhydrater vara 45-60% av energiintaget. För den som äter 2000 kilokalorier (Kcal) om dagen motsvarar det mellan 250 och 300 gram kolhydrater. Av dessa bör högst 50 gram komma från tillsatt socker.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06

Läs mer

Sockerarter, sackarider

Stärkelse

Kostfibrer

Blodsocker och insulin

Kolhydratbantning, ketogen kost

GI-metoden

Ämnesomsättning

Energi- och näringsbehov

Viktprocent, energiprocent E%

Vad är nyttiga och onyttiga kolhydrater?

Livsmedelsverket

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj