Om näringslära

Fotograf/bild: Martin Hanner, Kunskapskokboken.se

Om näringslära

(näringsfysiologi, nutritionister, nutritionslära, dietister, god mathälsa)

Alla människor kan bli 100 år, förutsatt tur och rätt levnadssätt, dessutom ha ett meningsfullt liv. Över 100 år blir nästan ingen trots rätt förutsättningar och läkekonst. Då är maskinen utnött. Som otur räknas fel gener, fattigdom, olyckor. Rätt levnadssätt innebär att inte stressa och oroa sig för mycket, motionera lagom och inte minst sunda kostvanor.

Näringslära (näringsfysiologi, nutritionslära) är vetenskapen om födans innehåll och hur den tas upp av kroppen. Näringslära innefattar också kunskap om näringsbehov, livsmedels­konsumtion och kostvanor, samt sambandet mellan kost och hälsa.

  • Vår föda består av protein, fett, kolhydrater (inklusive kostfibrer), vitaminer, mineraler och vatten.
  • Födan bryts ner i magen och tarmkanalerna. Näringen förs via tarmväggarna vidare ut i blodet, ämnesomsätts bland annat i levern och transporteras ut i cellerna.
  • Energi: Mat är energi som omvandlas till rörelseenergi och till värme för att hålla kroppstemperaturen. En del mat smiter ut bakvägen utan märkbart energiupptag, till exempel fibrer.
  • Överskott av energi omvandlas till energiförråd, det vill säga fettvävnad.
  • Hälsoaspekten av föda omfattar främst kunskapen om matens betydelse för fetma, undernäring, utveckling av cancer och påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar.
  • Bristsjukdomar kan uppträda på grund av avsaknad av vissa näringsämnen, till exempel skörbjugg i brist på C-vitamin. I västvärlden är dock bristsjukdomar sällsynta.

Specialister inom nutrition dietister, nutritionister och specialistläkare.

  • Dietist är en högskoleutbildad som avlagt dietistexamen, bland annat omfattande  biokemi, fysiologi, näringslära och dietetik. Dietisten arbetar som kostrådrådgivare till människor på sjukhus och liknade.
  • Nutritionist (näringsfysiologer) är en högskoleutbildad som avlagt nutrinistexamen. En nutritionist har kunskap om nutrition från en molekylär nivå till ett folkhälsoperspektiv och arbetar sällan med patienter. Arbetar vanligen hos landsting, myndigheter och inom livsmedelsindustrin.


GOD MATHÄLSA


God mathälsa innebär att maten skall vara god, samtidigt som den skall vara hälsosam. Det goda kan förenas med det nyttiga. Många behöver lära sig att uppskatta nyttig mat och ändra sina kostvanor. Skolan heter näringslära och studiematerialet är Dietkokboken. God mathälsa skapas genom

  • att förvärva saklig kunskap som omsätts i handling
  • att äta allsidig och varierad kost
  • att äta rikligt med frukt, grönt, rotfrukter, fibrer
  • att begränsa konsumtionen av (mättat) fett
  • att undvika hälsofarlig och onyttig mat
  • att tillaga maten på rätt sätt
  •  att äta regelbundet 3-5 gånger per dag
  • att inte konsumera mer än kroppen behöver

Läs mer > Se högerkolumnerna.


FAKE FOOD NEWS

Mathälsa är ett ämne som engagerar många, vad vi skall äta eller inte och varför. Väldigt mycket är oseriös information spritt av okunniga människor. Se förslagsvis filmen nedan Ida Wargs okunniga och oseriösa matinformation, som kritiseras av matkunniga Matgeek. Var generellt kritisk och lita framförallt på Livsmedelsverkets information som är vetenskapligt grundad. Det gör vi på Kunskapskokboken.

Läs mer

Näring

Ida Wargs okunniga och oseriösa matinformation

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj