Ämnesomsättning
(metabolism, katabolism, anabolism, matspjälkning, matsmältning, digestion, gasbildning, låg ämnesomsättning, hög ämnesomsättning)
Latin: metabolismus
metabolism, digestion
métabolisme, digestion
metabolismo, digestione
Stoffwechsel, Verdauung
metabolismo, digestión
Grupper inom
Om näringslära:
Ämnesomsättning (metabolism) avser alla biokemiska reaktion i levande organismer. Nedan avses djur/människan. Växtceller har i stort sett samma processer men kännetecknas dessutom av fotosyntes (läs mer > Växtfysiologi). Fett, kolhydrater och protein (se respektive) omsätts till energi och enkla föreningar som kroppen kan tillgodogöra sig (se > Energi- och näringsbehov). Omsättning sker dels i magens matsmältning (katabolism) vilket gör att näring kan tas upp av kroppen och föras ut via blodet till cellerna, dels i cellernas omvandlingsprocess (anabolism) där enkla föreningar bygger upp de komplicerade molekyler som cellerna består av.
Matspjälkning (matsmältning, digestion) avser sönderdelning av näring i mun, mage och tarmar till beståndsdelar som kan tas upp av kroppen. Dessa processer brukar inte betraktas som ämnesomsättningen. Peptidaser är enzymer som deltar vid nedbrytningen av födan i mag–tarmkanalen (läs mer > Peptidaser). Amylas är en grupp av enzymer (läs mer > Enzymer), som finns i saliv och bukspott, liksom i spannmål, malt och svampar, vilka påskyndar nedbrytning av stärkelse (läs mer > Amylas). Antinutrienter, fytater och lektiner (se dito) är ämnen som kan hämma upptag av näringsämnen.
Kretslopp: Ämnesomsättningsreaktionerna är sammankopplade i kretslopp, som är länkade till varandra i ett komplicerat system (bild ovan) styrda av hormoner. Lever, binjurar och sköldkörteln är viktiga organ.
Genetiska faktorer: Ämnesomsättningen är individuell och varierar beroende av ålder, kön, muskelmassa, genetiska faktorer och ibland på sjukdom. Ärftliga faktorer spelar roll. Tvillingar som levt på olika kost har uppvisat samma viktutveckling. Kroppen skickar olika signalmolekyler (leptiner) till hjärnans belöningssystem (hypotalmus), vilket kan vara genetiskt betingat och leda till "matmissbruk". Övervikt är alltså inte bara en fråga om "dålig karaktär". Man kan mäta ämnesomsättningen genom att mäta kroppstemperaturens variation under dagen. Hög förbränning ger högre kroppstemperatur.
- Låg ämnesomsättning innebär att man förbränner maten långsamt, ligger kvar längre i magen. Aptiten är lägre och man känner sig "däst" länge efter en kraftig måltid. Äter ofta vitt bröd, kakor, sötsaker och ogillar kraftig, proteinrik mat. Överviktiga tror ofta att de har låg ämnesomsättning, men studier visar snarare på motsatsen.
- Hög ämnesomsättning innebär snabb förbränning. Speciellt kolhydrater räcker inte som energi, mår bra av fett och protein som saktar ner förbränningen. Har god aptit och går upp i vikt.
Gasbildning i magen är inget onormalt. Kroppen producerar normalt omkring 5 liter gas per dygn. Bönor, fullkorn och fiberrika frukter är speciellt gasbildande. En enkel tumregel är att inte blanda in fler gasbildande varor i en och samma måltid. Dessa varor påverkas föga av enzymerna i magen och transporteras tämligen opåverkade ner i tarmen. Där tas de hand om anaeroba (syrehatande) bakterier som producerar metangas, koldioxid och stinkande svavelväten som orsakar flatulens (fisar).
Hälsa: Nedsatt funktion i sköldkörtel och binjurar kan leda till rubbad ämnesomsättning. Drabbar ett fåtal främst äldre kvinnor. Kan uppträda efter en graviditet men är då oftast övergående. De allra flesta har normal ämnesomsättning.
ÄMNESOMSÄTTNING OCH VIKT
- Kroppen eftersträvar att återgå till den vikt som var innan en tillfällig viktändring. Smala som pressats sig till att öka sin vikt 5-10% på två veckor återtar sin vanliga vikt på en månad när man återgår till normal kost. Feta som bantat ner sig 10% och därefter äter vad kroppen behöver känner en konstant hunger. Snabba viktförändringar är mycket svåra att bibehålla. Små viktförändringar under lång tid är däremot ett betydligt lättare sätt att uppnå bestående resultat.
- Alla ökar inte lika mycket av samma kost. En av de smala personerna i studien ovan ökade knappt sin vikt. I stället visade det sig att hans basala ämnesomsättning (i viloläge) ökade med 30%.
- Tjocka indiver upplever ibland att man inte kan göra något åt sin fetma på grund av genetiska faktorer. Det kan man fast processen är mer plågsam. Att allt fler blir överviktiga sammanhänger dock inte med genetiska faktorer utan på att vi äter för mycket och motionerar för lite.
- Motion förbrukar energi i form av rörelse och värme. Motion ger liten kaloriförbrukning under själva utförandet, men desto mer inom ett dygn efteråt. Då förbränner musklerna mer energi både när vi är vakna och när vi sover. Vardagsmotion ger tydliga resultat. Motionsvinsten är högst i början och ger inte lika stor effekt vid intensiv motion. Det är mycket svårt att få bort övervikt med enbart motion, om man inte elittränar. Träning innebär att man bygger upp muskler och bränner fett. Även om vikten inte minskar är det hälsosammare med muskler än med fett.
- Olika sorts föda bryts ner mer eller mindre snabbt och ger olika mättnadskänsla. Läs mer > Mättnadskänsla.
- Tillagad mat ökar energiupptaget jämfört med råa produkter. Detta för att matsmältningsprocessen underlättas. Rå kost är alltså bra för den överviktige.
- Kalcium: Kalcium binder fett som försvinner ut bakvägen enligt ny studie. Kalciumrika produkter som ost och mjölk är därvid bra. Dock tveksamt som rekommendation för viktkoll därför att ost och mjölk är mycket kaloririka i sig. Magra mjölk- och ostsorter som har hög kalciumhalt och låg fettandel rekommenderas.
Mirakelpiller: Det forskas en del kring vad som triggar igång hjärnas matmissbruk. Idén är att ta fram en "matmedicin" som blockerar hjärnans önskan att konsumera. Preparatet Rimonabant har sådan verkan, men som dessvärre även medför att man tappar aptiten på livet, leder till depressioner. Det forskas också kring cellernas förbränning av energi i syfte att öka förbränningen med hjälp av något piller eller så. Frågan är vad detta skulle innebära. Förhöjd kroppstemperatur? Fysiologiskt mycket tveksamt. En rejäl influensa rekommenderas i stället.
Andra piller har testats men med biverkningar som följd. Xenical binder fett som försvinner ut, men ger ofta biverkningar som kraftig diarré. Fen-Phen är ett annat som visat sig ge allvarliga skador på njurar och lever, samt hjärtsvikt. Piller som dämpar aptiten kan vara befogat för diabetiker. Ett nytt läkemedel mot typ 2-diabetes planeras bli tillgängligt i Sverige. Preparatet, som härmar verkningen av tarmhormonet GLP-1, ger viktminskning och förbättrad blodsockerkontroll. Svenska läkare beskriver läkemedlet som "ett genombrott". Ett annat heter Byetta (exenatid), som har godkänts av EU -kommissionen som tilläggsbehandling för typ 2-diabetiker som inte får tillräcklig blodsockerkontroll med nu tillgänglig behandling. Läs mer om ämnen som hämmar näringsupptag > Antinutrienter, fytater, lektiner.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06