(metabolism, katabolism, anabolism, matspjälkning, matsmältning, digestion, gasbildning, låg ämnesomsättning, hög ämnesomsättning)
Latin: metabolismus
metabolism, digestion
métabolisme, digestion
metabolismo, digestione
Stoffwechsel, Verdauung
metabolismo, digestión
Ämnesomsättning (metabolism) avser alla biokemiska reaktion i levande organismer. Nedan avses djur/människan. Växtceller har i stort sett samma processer men kännetecknas dessutom av fotosyntes (läs mer > Växtfysiologi). Fett, kolhydrater och protein (se respektive) omsätts till energi och enkla föreningar som kroppen kan tillgodogöra sig (se > Energi- och näringsbehov). Omsättning sker dels i magens matsmältning (katabolism) vilket gör att näring kan tas upp av kroppen och föras ut via blodet till cellerna, dels i cellernas omvandlingsprocess (anabolism) där enkla föreningar bygger upp de komplicerade molekyler som cellerna består av.
Matspjälkning (matsmältning, digestion) avser sönderdelning av näring i mun, mage och tarmar till beståndsdelar som kan tas upp av kroppen. Dessa processer brukar inte betraktas som ämnesomsättningen. Peptidaser är enzymer som deltar vid nedbrytningen av födan i mag–tarmkanalen (läs mer > Peptidaser). Amylas är en grupp av enzymer (läs mer > Enzymer), som finns i saliv och bukspott, liksom i spannmål, malt och svampar, vilka påskyndar nedbrytning av stärkelse (läs mer > Amylas). Antinutrienter, fytater och lektiner (se dito) är ämnen som kan hämma upptag av näringsämnen.
Kretslopp: Ämnesomsättningsreaktionerna är sammankopplade i kretslopp, som är länkade till varandra i ett komplicerat system (bild ovan) styrda av hormoner. Lever, binjurar och sköldkörteln är viktiga organ.
Genetiska faktorer: Ämnesomsättningen är individuell och varierar beroende av ålder, kön, muskelmassa, genetiska faktorer och ibland på sjukdom. Ärftliga faktorer spelar roll. Tvillingar som levt på olika kost har uppvisat samma viktutveckling. Kroppen skickar olika signalmolekyler (leptiner) till hjärnans belöningssystem (hypotalmus), vilket kan vara genetiskt betingat och leda till "matmissbruk". Övervikt är alltså inte bara en fråga om "dålig karaktär". Man kan mäta ämnesomsättningen genom att mäta kroppstemperaturens variation under dagen. Hög förbränning ger högre kroppstemperatur.
Gasbildning i magen är inget onormalt. Kroppen producerar normalt omkring 5 liter gas per dygn. Bönor, fullkorn och fiberrika frukter är speciellt gasbildande. En enkel tumregel är att inte blanda in fler gasbildande varor i en och samma måltid. Dessa varor påverkas föga av enzymerna i magen och transporteras tämligen opåverkade ner i tarmen. Där tas de hand om anaeroba (syrehatande) bakterier som producerar metangas, koldioxid och stinkande svavelväten som orsakar flatulens (fisar).
Hälsa: Nedsatt funktion i sköldkörtel och binjurar kan leda till rubbad ämnesomsättning. Drabbar ett fåtal främst äldre kvinnor. Kan uppträda efter en graviditet men är då oftast övergående. De allra flesta har normal ämnesomsättning.
ÄMNESOMSÄTTNING OCH VIKT
Mirakelpiller: Det forskas en del kring vad som triggar igång hjärnas matmissbruk. Idén är att ta fram en "matmedicin" som blockerar hjärnans önskan att konsumera. Preparatet Rimonabant har sådan verkan, men som dessvärre även medför att man tappar aptiten på livet, leder till depressioner. Det forskas också kring cellernas förbränning av energi i syfte att öka förbränningen med hjälp av något piller eller så. Frågan är vad detta skulle innebära. Förhöjd kroppstemperatur? Fysiologiskt mycket tveksamt. En rejäl influensa rekommenderas i stället.
Andra piller har testats men med biverkningar som följd. Xenical binder fett som försvinner ut, men ger ofta biverkningar som kraftig diarré. Fen-Phen är ett annat som visat sig ge allvarliga skador på njurar och lever, samt hjärtsvikt. Piller som dämpar aptiten kan vara befogat för diabetiker. Ett nytt läkemedel mot typ 2-diabetes planeras bli tillgängligt i Sverige. Preparatet, som härmar verkningen av tarmhormonet GLP-1, ger viktminskning och förbättrad blodsockerkontroll. Svenska läkare beskriver läkemedlet som "ett genombrott". Ett annat heter Byetta (exenatid), som har godkänts av EU -kommissionen som tilläggsbehandling för typ 2-diabetiker som inte får tillräcklig blodsockerkontroll med nu tillgänglig behandling. Läs mer om ämnen som hämmar näringsupptag > Antinutrienter, fytater, lektiner.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06