Vanadin
(vanadylsulfat)
Skriv ut dryck
Latin: Vanadium
vanadium
vanadium
vanadio
Vanadin
vanadio
Grupper inom
Mineraler, spårämnen:
Vanadin (V) är ett metalliskt grundämne (se dito), som är vida spritt i jordskorpan i låga halter. Metallen förekommer inte gedigen utan endast i kemiska föreningar, oftast tillsammans med syre eller svavel. Vanadin finns naturligt i dricksvatten och livsmedel. Vanadin redovisas inte i näringsdeklarationer.
Användning: Det mesta av producerat vanadin används som legeringsmetall i stålindustrin, huvudsakligen i form av ferrovanadin. Det ger hög hållfasthet, seghet och hårdhet som till exempel används i verktygsstål och snabbstål.
Miljö: Vanadin har ingen känd biologisk funktion hos människa eller djur. Vanadin är ett nödvändigt grundämne för vissa alger och andra organismer. Koncentrationen av vanadin i miljön stiger på grund av användningen av fossila bränslen.
Tillsatser i mat: Vanadin förekommer inte i mattillsatser.
Förekomst i mat: Vanadin förekommer främst i skaldjur, svamp, persilja, dill och svartpeppar. Finns främst i små mängder i skelettet. Vi får i oss i genomsnitt runt 30-40 mikrogram vanadin per dag via kosten. Det finns inga gränsvärden för vanadin i livsmedel.
Förekomst i kroppen: Vanadin anses inte vara essentiellt (livsnödvändigt) för människor. Vanadin bedöms ha en insulinliknande effekt på kroppen och antas spela roll bland annat vid celltillväxt.
Behov: Obekant. Brist har inte konstaterats.
Hälsa: Vanadin i olika former är relativt giftiga ämnen. Hos människor har man sett att vanadin kan ge besvär i mage och tarm. I djurförsök har flera allvarliga biverkningar noterats, som skador på njurar, mjälte och lungor, samt ett förhöjt blodtryck. även arvsmassan kan skadas.
- Kosttillskott: Det finns preparat (vanadylsulfat) som innehåller mycket höga halter av vanadin, flera 100 gånger mer än dagsbehovet. Det påstås kunna öka muskelmassan i samband med styrketräning. Studier ger dock inget stöd för detta. Användandet av sådana preparat avrådes att ta av säkerhetsskäl.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06