Fett

(Fett, 37 kJ = 8,84 Kcal/gram, 1. animaliskt fett 2. vegetabiliskt fett, underhudsfett, bukfett, viceralt fett)

fat, fats, lipids, 37 kJ = 8,84 Kcal/gram 1. animal fat 2. vegetable fat

graisse, graisses, lipides, 37 kJ = 8,84 Kcal/gramme 1. graisse animale 2. graisse végétale

grasso, grassi, lipidi, 37 kJ = 8,84 Kcal / grammo 1. grasso animale 2. grasso vegetale

Fett, Fette, Lipide, 37 kJ = 8,84 kcal / Gramm 1. tierisches Fett 2. pflanzliches Fett

grasa, grasas, lípidos, 37 kJ = 8.84 Kcal / gramo 1. grasa animal 2. grasa vegetal

Grupper inom
Fett:

Fetter, fettsyror

Näringsdeklarerade fettsyror

Transfetter

Fetthalt i livsmedel

Mättat fett

Mättat fett i livsmedel

Enkelomättat fett

Enkelomättat i livsmedel

Fleromättat fett

Fleromättat i livsmedel

Kolesterol

Kolesterol i livsmedel

Fett förekommer i djur (animaliskt fett) och i växter (vegetabiliskt fett). Fett är en koncentrerad (energirik) energikälla i vår kost och lagras i fettvävnad som energireserv. Animaliskt fett är antingen viceralt = bukvett (latin: visceralis = inre) och underhudsfett. Fett finns också i de flesta celler så att kroppen kan bygga och reparera celler, tillverka hormoner och hormonliknande ämnen, samt för att ta upp fettlösliga vitaminer. Fettväven är värmeisolerande och ger skydd åt inre organ. Fett kan vara mättat, enkelomättat och fleromättat fett (läs mer > Fetter, fettsyror).

Förekomst i mat: Mättat fett finns rikligt i animaliska produkter som smör och ost (läs mer > Mättat fett). Enkelomättat fett förekommer främst i vissa fetter som olivolja och nötter till exempel hasselnötter (läs mer > Enkelomättat fett). Fleromättat fett finns också i matoljor och nötter, samt i fet fisk (läs mer > Fleromättat fett). Kolhydrater och vissa proteiner kan omvandlas till fett av kroppen.

Matfett kan vara fast, halvfast, eller trögflytande (läs mer > Om matfett). Fetter som är flytande i rumstemperatur kallas för oljor (läs mer > Om matoljor).

Energiupptag: Generellt räknar man med ett energiupptag från fett på 37 kJ (kilojoule) = 8,84 Kcal (kilokalorier) per gram fett, vilket är ungefär dubbelt så mycket som för protein och kolhydrater. Läs mer > Viktprocent, energiprocent.

KROPPSLIG PÅVERKAN

Energi: Fett ger kroppen energi i koncentrerad form. 1/3-del av konsumerad energi kommer från fett i maten. Energiöverskott lagras i fettväven som energireserv.
Skydd: Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt inre organ.
Nödvändiga fetter: Fett förser kroppen med de essentiella (livsnödvändiga) fettsyrorna vilka kroppen inte kan tillverka själv. Läs mer > Fleromättat fett.
Celler: Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga celler och tillverka hormoner. Fett ingår i cellernas "väggar" de så kallade cellmembranen. Där hjälper det till att transportera ämnen in och ut ur cellen och att reparera cellen.
Vitaminer: Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna från maten.
Smak: Fett har stor betydelse för hur mat smakar. Många aromämnen är fettlösliga och fettet framhäver dessa. Dessutom påverkar fettet matens konsistens.

Hälsa: Det är lätt att få i sig för mycket fett och framför allt fel sorts fett (= mättat fett). Enkelomättat och fleromättat fett anses däremot hälsosamt. De flesta skulle må bra av att minska intaget av det mättade och öka det omättade. Två tredjedelar av det fett vi äter bör vara omättat. De fetter vi bör äta mer av finns till exempel i fisk, rapsolja, olivolja och nötter. Mättat fett liksom transfett (läs mer > Transfetter) ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Läs mer > Hjärt-, kärlsjukdomar av mat. Se också via länk nedan > Vad är nyttigt och onyttigt fett?

Behov: Endast en liten del av fettintaget är livsnödvändigt. Ungefär en tredjedel (25-40%) av den energi man får i sig under en dag bör komma från fett enligt näringsrekommendationerna (NNR). För en kvinna innebär det ungefär 70 gram fett om dagen och för en man ungefär 90 gram i genomsnitt. Sitter man stilla mycket behövs mindre mängd fett. Extrem fysisk aktivitet kräver mycket energi och fett är då det enklaste sättet att tillföra mycket energi. Deltagare i tidiga expeditioner till Nordpolen och Mount Everest slevade i sig nästan rent fett för att överleva.

LCHF är en fettbantningsmetod som bygger på osaklig grund (läs mer > Analys LCHF-metoden). Skidskyttekungen Björn Ferry har givit ut en LCHF-kokbok utifrån egna kosterfarenheter. En fettrik kost kan passa honom som förbrukar cirka 4 gånger mer kalorier än normalsvensken, men om andra lever efter Perrys bok blir kosten förödande fettbildande och hälsofarlig. Dietkokboken har framfört problemet till Ferry som valt att inte svara.

Svenskens fettkonsumtion (per dag och vuxen 18-80 år): Fettkonsumtionen är 71 gram per dag och person, varav mättat fett är 30 gram enligt Livsmedelsverkets studier. Det är sannolikt en underskattning med runt 40%. Enligt Nationalencyklopedin är fettintaget från kosten i medeltal 80–120 gram per dag, vilket motsvarar cirka 35 procent av energiintaget (läs mer > Näringskonsumtion Sverige). Män konsumerar 25% mer fett än kvinnor. De 5% av befolkningen som konsumerar mest ("högkons." i tabellem) intar 77% mer fett än genomsnittet.

Gram per dag	Totalt	Män	Kvinnor	18-30 år	Högkons.
Mättat fett	30	33	27	30	52
Enkelomättat fett	29	33	26	29	50
Fleromättat fett	13	14	11	13	24
S:a fett	71	80	64	72	126

E%	Totalt	Män	Kvinnor	18-30 år	Högkons.
Mättat fett	13,1	13,0	13,1	13,2	18,4
Enkelomättat fett	12,8	12,8	12,9	13,0	17,4
Fleromättat fett	5,6	5,5	5,7	5,6	9,4
Källa: Livsmedelsverket Riksmaten 2010-2011.
Underrapportering är vanligt i kostundersökningar.
Jämfört med Jordbruksverkets statistik är total underskattning 35-40%.
Tolka siffrorna med försiktighet. Läs mer > Näringskonsumtion Sverige.