Fotograf/bild: Allan Bertil Almqvist, signaturen Bertila
Stenålderskost
(paleolitisk kost, paleokost)
Skriv ut dryck
Latin: Paleolitikum
Paleolithic diet
Grupper inom
Om näringslära:
Stenålderskost (paleolitisk kost, paleokost) avser den mat som våra urförfäder åt, det vill säga på äldre stenåldern (Paleolitikum) för 2,5 miljoner fram till 10.000 år sedan, varefter människan började med jordbruk och boskapsskötsel. Med stenålderskost avses vanligen viltkött, fisk, rotfrukter, nötter, bär och frukt. Vad våra förfäder åt varierade beroende på säsong och vilka livsmedel som var tillgängliga där de bodde. Spannmåls- och mjölkprodukter ingick inte, inte heller varor som socker och salt. Enligt en uppskattning gjord av Livsmedelsverket var paleokosten proteinrik, men fett- och kolhydratfattigare än dagens kost.
| Energiintag E% | Paleolitisk | SNR | Svensson | Vikt % paleotisk | |
Fett | 23% | 30% | 34% | 13% | |
Protein | 34% | 15% | 16% | 38% | |
Kolhydrater | 43% | 55% | 50% | 49% | |
Summa | 100% | 100% | 100% | 100% |
Energiintag (E%) skall inte förväxlas med viktandel. Fett är drygt dubbelt så kaloririkt som protein och kolhydrater.
Paleolitisk enligt Livsmedelsverkets beräkning. SNR = Svenska Näringsrekommendationer. Svensson = medelsvenskens konsumtion.
Enligt en annan studie av urtidsbefolkning var andelen kolhydrater ännu större (70-75%). De klarade sig på 1700-1800 kalorier om dagen. Man kan dock förmoda att de svenska vildarna hade mer tillgång till viltkött än vad nedan redovisade urtidsbefolkning hade/har. Tabellen ovan = E%, nedan viktandelar och alltså inte direkt jämförbara (se kommentar under tabellen ovan).
| Viktandelar | Abkhasia | Vilcabamba | Hunza |
Kolhydrater | 69% | 74% | 73% |
Protein | 13% | 11% | 10% |
Fett | 18% | 15% | 17% |
Energi Kcal | 1800 | 1700 | 1800 |
Andel växter | 90% | 99% | 99% |
Andel animaliskt | 10% | 1% | 1% |
Källa: Robbins J: Healthy at 100: The Scientifically Proven Secrets of World´s Healthiest and Longing-Living Peoples.
Abkhasia = en prehistorisk grupp i Georgien vid Svarta havet.
Vilcabamba = en spillra av det tidigare inkafolket som lever i bergen i Ecuador.
Hunza = en folkspillra i Norra Pakistan.
Det anses att våra förfäder sprang omkring 15 km varje dag för att finna mat. Urtidsmänniskan var som regel undernärd. Enligt SNR behöver genomsnittskvinnan 2300 Kcal och män i genomsnitt 2900 Kcal per dag för energibalans. Läs mer > Kaloribehov vuxna.
Förespråkarna för paleokosten anser att människokroppen är skapad för att äta den kost stenåldersmänniskan åt. Den moderna människan antas inte ha hunnit anpassa sin ämnesomsättning till den nya kosten och därför orsakat dagen hälsoproblem som fetma, hjärtsjukdomar och diabetes. De hävdar att konsumenter av den paleolitiska kosten kan njuta av en längre, friskare, mer aktivt liv. Idén om paleolitisk kost är ett ganska senkommet påhitt. 1975 publicerade Walter Voegtlin "The Stone Age Diet". Många andra har följt efter, i synnerhet under 1990-talet, bland andra svensken Staffan Lindberg. Den mest namnkunnige är Loren Cordain som skrivit flera böcker i ämnet. Hans egen hemsida framhåller honom som världens ledande expert i ämnet och han har registrerat varumärket "The Paleo Diet" som 2013 var Googles mest sökta bantningsmetod. Även kolhydratentusiaster brukar hävda att vi bör äta som vi gjorde förr och tar detta som intäkt för att bland annat animaliskt fett är hälsosamt jämfört med vegetabiliskt. Detta stöds emellertid inte av den paleolitiska kosten, snarare tvärtom (läs mer > GI-metoden; & > Analys av LCHF-metoden.
Anmärkning: Seriösa, vetenskapliga belägg för paleokostens nyttighet saknas. För det första är det mycket osäkert vad grottmänniskorna åt. Det var sannolikt en hälsosam kost tack vare låg fetthalt. Hedenhösarna var troligtvis inte heller överviktiga tack vare kosten, men även på grund av brist på tillräckligt med föda delar av året och tack vare flitigt motionerande. För det andra uppträdde inte dagens vällevnadssjukdomar förrän från mitten av 1900-talet. Det är därför troligare att hälsoproblem orsakas av dagens överkonsumtion av mat och dryck och bristande motionsgrad.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2015-01
