Jod
( sköldkörteln, tyreoidea, TSH tyrotropin, levaxin)
Latin: Iodum
iodine
lode
lodio
Jod
yodo
Grupper inom
Mineraler, spårämnen:
Jod (I) är ett icke-metalliskt grundämne (se dito) och ett av de minst förekommande grundämnena. Det förekommer inte i fri form i naturen, utan sällsynt som kemiska föreningar i berggrunden och i havsvatten. Även atmosfären innehåller spår av jod. Ett tiotal jodhaltiga mineral är kända. Halten varierar mycket mellan geografiska områden. Jod koncentreras i marina organismer, som plankton, alger, svamp och fisk. I näringsdeklarationer anges jod som mikrogram (miljondels gram) per 100 gram (µg/100g).
Användning: Jod framställs främst ur saltsjöar och mest i Japan och Chile. Jod används i den kemiska industrin för framställning av katalysatorer, till djurfoder, fotograf- och läkemedelsindustrin, till färgämnen och livsmedel. Jod utspätt med vatten används till hudvård och som desinfektion (rengöring) av sår. Användbart för smärtlindring av bistick.
Tillsatser i mat: Det finns jodberikad salt, vilket står angivet på förpackningen. Joderat salt innehåller 50 miljondels gram jod (mikrogram, µg) per gram salt. Två kryddmått (3 gram) av sådant salt täcker dagsbehovet för en vuxen (läs mer nedan). Använder man sådant salt i hushållet får de flesta i sig mer än vad som behövs. Algprodukter som säljs som näringstillskott, varierar stort vad gäller jodhalt. Dessa kan innehålla skadligt höga halter jod, vilket framförallt kan vara ett problem när man är gravid eller ammar. Använd i stället jodsalt, vilket är både bättre och billigare.
Förekomst i mat (mikrogram/100 gram):
- Mkt högt 200-5000 µg > joderat salt (5´), havssalt (2´), hummer (0,7´).
- Högt 50-200 µg > torsk, sej, äggula, skaldjur, russin.
- Medel 10-50 µg > fisk, kaviar, ägg, saltkokt ris, salt ost.
- Lågt 5-10 µg > mjölk, ost, bröd.
- Obetydligt 0-5 µg > kött, matfett, grönt, frukt, bär.
Fisk, skaldjur och ägg är det naturliga sättet att tillgodose behovet. Joderat koksalt är en annan viktig jodkälla.
Förekomst i kroppen: Jod är för människan ett livsviktigt (essentiellt) ämne (läs mer > Mineraler, spårämnen). Jod ingår i sköldkörtelhormoner som deltar i ämnesomsättningen och hälften av kroppens jod lagras i sköldkörteln.
Behov mikrogram/dag: Enligt näringsrekommendationerna (NNR) behöver barn 0-6 månader 50 mikrogram per dag, 1-2 år 70 µg, 2-6 år 90 µg, 6-9 år 120 µg, barn 10- och vuxna 150 µg, gravida 175 µg och ammande 200 µg. En tesked joderat salt = 250 µg. 1 krm = 50 µg. Livsmedelsverket uppmanar livsmedelsindustrin och restauranger att använda joderat salt.
Hälsa: Jodbrist betraktas av WHO tillsammans med A-vitaminbrist och järnbrist som de mest betydelsefulla bristsjukdomarna i världen. Främst drabbas pojkar i puberteten och kvinnor under graviditeten. Brist leder till förstoring av sköldkörteln (struma), vilket kan ge trötthet och rubbning i ämnesomsättningen (viktändring). Struma som ger besvär kan behandlas med medicin eller operation. De flesta behöver ingen behandling alls eller blir bra efter behandling. Brist är numera sällsynt i Sverige men var vanligt förr. Efter införandet av jordberikning av hushållssalt på 1930-talet minskade förekomsten av struma väsentligt i Sverige. Numera är risken större med ett för högt jodintag från algprodukter som säljs som naturtillskott (se ovan), vilket kan leda till rubbning i sköldkörtelbalansen. Jodbrist eller överskott under fosterstadiet är särskilt allvarligt. Brist kan störa utvecklingen av nervsystemet, den fysiska utvecklingen och leda till psykiska utvecklingsstörningar. Jodöverskott hos modern kan leda till påverkan på fostrets sköldkörtel utan att detta påverkar moderns hälsa. Rådgör med barnavårdscentral.
Hälsokontroll: TSH (tyrotropin) är ett vanligt blodprov som tas för att kontrollera om sköldkörteln (tyreoidea) fungerar som den ska. Vid för låg sköldkörtelproduktion (hypotereus) under längre tid kan medicin sättas in (levaxin).
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06