Vitamin A, retinol
(A-vitamin, retinol, retinoider, retinolekvivalenter RE, karoten, karotenoider, betakaroten, lutin, lykopen, provitamin A, Internationella Enheter EI, International Units IU)
Latin: retinolum, carotene
Vitamin A
vitamine A
vitamina A
Vitamin A
vitamina A
Grupper inom
Vitaminer:
A-vitamin (retinol) behövs för ögats funktion och mörkerseende, slemhinnors och hudens funktion. Vitamin A ger också motståndskraft mot infektioner, förgiftningar och allergiska reaktioner. Vitamin A är grundläggande för utveckling och tillväxt av embryot under tidig graviditet, för att fostret ska utvecklas normalt och få en fullgod syn. A-vitamin är fettlöslig vilket innebär att det fordras tillräckligt med fett i kosten för att tas upp av kroppen (läs mer > Vitaminer). A-vitamin och retinolhalt anges för alla livsmedel i näringdataregistret.
Retinol är en av A-vitamins tre former (bild ovan), alla med närbesläktad kemisk struktur och fysiologisk verkan.
Karoten, karotenoider (lat. carotene, carota = morot): Karoten är ett starkt gul-, gulröd- eller purpurfärgade pigment som förekommer såväl i mikroorganismer som i växt- och djurriket. Drygt 600 olika karotenoider är kända varav drygt 10 % finns i växter som morot, tomat, aprikos och spenat (betakaroten, β-karoten). Karotenoiderna i växter leder ljusenergi till fotosystemen, de skyddar klorofyll från att förstöras av ljus och de ger blommor och frukter färg som lockar insekter. Läs mer > Växtfysiologi. Karoten framställs syntetiskt som ett färgämne (läs mer > > E160a Karotener). Där kan man också läsa om karotenet som färgämne. Många karotenoider som lutin, lykopen, och betakaroten anses hälsosamma och i synnerhet betakaroten fungerar som källa till vitamin A i djur och människor.
Karoten = A-vitamin: Karotenoiderna är ett förstadium till vitamin A (provitamin), eftersom det först måste omvandlas till vitaminet vilket kroppen gör vid behov. Den betakaroten som finns i morötter och andra grönsaker ger oss A-vitamin.
Retinolekvivalenter: Den mängd betakaroten som krävs för att efter omvandling ge ett visst utbyte retinol uttrycks som retinolekvivalenter, RE (dvs likvärdig med retinol). Kroppen omvandlar ungefär en tolftedel av intaget betakaroten till retinol.
Förekomst: Retinol finns i animaliska produkter, främst i inälvsmat och i synnerhet i lever. Karoten finns i grönsaker, i synnerhet i morot.
Förekomst A-vitamin µg/100 gram (µg = mikrogram = miljondels gram):
- Mycket högt 5.000-50.000 > lever.
- Högt 500- > ål, tonfisk, margarin, smör, morot, persilja, äggula.
- Medel 100- > palmolja, grädde, spenat, dill, grönkål, basilika, skarpsill, fet ost, mango, njure, sallad.
- Lågt 40- > ostron, mager ost, gräddglass, nätmelon, marulk, skogsfågel, anka, gås med skinn.
- Obetydligt 0- > De flesta bröd, pasta, matolja, fisk, kött, korv, kyckling, mjölk, frukt och övriga grönsaker.
Internationella Enheter (EI): Vitamin A kan också anges i måttenheten Internationella Enheter, IE (engelska = International Units, IU). IE uttrycker den samlade biologiska inverkan av alla varianter av en viss vitamin. 1 IE = 0,33 mikrogram retinol. Omräkningstal mellan IE och vikt är olika för varje slag av vitamin.
Behov: En svensk normalkost täcker dagsbehovet väl. Det rekommenderade dagliga behovet av retinolekvivalenter varierar med kön och ålder. Spädbarn och barn under 2 år 300 RE, barn 2-5 år 350 RE, barn 6-9 år 400 RE, barn 10-13 år 600 RE, kvinnor 700 RE, män 900 RE, gravida 800 RE och ammande 1100 RE.
Hälsa brist: Brist på vitaminet förekommer i princip inte i Sverige i dag. I U-länder är däremot A-vitaminbrist ett problem och är den enskilt största orsaken till blindhet i världen. Lindrig brist kan ge nattblindhet, överkänslighet mot ljus och ögonkatarr, som vid långvarig brist leder till blindhet. Brist ger också nedsatt motståndskraft mot infektioner. Andra åkommor kan vara oren hy, mjäll och kliande hårbotten, samt sköra naglar. Brist på vitamin A under graviditet kan ge allvarliga skador hos barnet.
Hälsa överdosering: Vitamin A i för stora doser är skadligt. Det är framför allt genom kosttillskott eller hög leverkonsumtion som man kan få i sig för stora mängder. Vid för högt intag av vitamin A byggs det i först upp ett lager i levern, men intag under lång tid överbelastas leverns lagringskapacitet. Överintag av vitamin A kan ge ospecifika symtom som huvudvärk, illamående och kräkning, trötthet och retlighet. Andra symtom kan vara fjällande hud, dubbelseende och håravfall samt leverskador och skador på benvävnad. Barn som får för höga doser vitamin A under lång tid kan råka ut för tillväxthämning. Läs mer > Livsmedelsverket.
Hälsoskröna: Att man får bättre mörkerseende av att äta mycket morötter är en militär skröna och inte sant. Engelsmännen i Andra Världskriget blev plötsligt mycket framgångsrika i nedskjutandet av tyska flygplan, vilket man förklarade med att luftvärnssoldaterna fick morötter vilket förbättrade deras syn. Sanningen var i stället att man skapat radarn, vilket man ville dölja.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06