Grupper inom
Om näringslära:
Näringskonsumtion avser konsumtionsfördelning av näringsämnen.
Konsumtion av olika varugrupper se > Varukonsumtion Sverige.
Konsumtion av dryck se > Dryckkonsumtion Sverige.
NÄRINGSKONSUMTION SVERIGE
Den sammanlagda energimängden per person och dag har sedan 1960 ökat med 14%. Protein +50%, fett +6% och kolhydrater +8% enligt Jordbruksverkets statistik. Detta innebär att proteinets energiandelen (E%) ökat från 11% till 15% av konsumtionen. Konsumtionen av A- och C-vitamin har också ökat påtagligt (över 80%) från 1960.
Närings- och energikonsumtion per person
Gram per dag | 1960 | 1980 | 2000 | 2008 |
Protein g | 74 | 89 | 97 | 111 |
Fett g | 119 | 125 | 120 | 126 |
Kolhydrater g | 346 | 343 | 357 | 375 |
Energi Kcal | 2669 | 2734 | 2920 | 3039 |
Protein (E%) | 11% | 13% | 14% | 15% |
Fett (E%) | 38% | 39% | 37% | 36% |
Kolhydrater (E%) | 51% | 48% | 50% | 49% |
Energiprocent (E%) = andel av total energi (Kcal).
Fett har cirka dubbelt så högt energiinnehåll som protein och kolhydrater.
Källa: Bearbetad statistik från Jordbruksverket.
Historik före 1960: Från 1900 till 1960 ökade fettkonsumtionen kraftigt från 24% till 38% av energikonsumtionen (E%). Proteinandelen var oförändrad 11%, medan andelen kolhydrater gick ner från 65% till 51%. Den totala energikonsumtion var likartad cirka 2700 Kcal per person och dag.
Felkällor: Somligt av statistikunderlaget är bristfälligt och beräkningsätt har ändrats under periden, varför siffrorna skall tolkas med försiktighet. Jordbruksverkets angivande av energi per dag är något högre än vad som anges ovan. Självhushållning finns med för mjölk och delvis för andra varor i början av perioden, men inte senare. Siffrorna beaktar inte den mängd varor som kastas, varför värdena mer beskriver inköp än konsumtion. Befolkningens ålderssammansättning beaktas inte heller vilket bedöms svara för halva ökningstalet (7 av 14%). Andelen barn av befolkningen har minskat och ålderspensionärerna har ökat. Pensionärerna äter mer än barn vilket ger en konsumtionsökning för Sverige. Läs mer i avsnitt "Kostkonsumtion Sverige".
Riksmaten - vuxna 2010-2011: Under 2010-2011 har Livsmedelsverket genomfört en matvaneundersökning bland vuxna i Sverige (publicerad september 2012). Länk till rapporten nedan. Valda delar av rapporten redovisas på olika ställen i Varufakta och Dietkoll. Siffrorna skall dock tolkas med stor försiktighet av två huvudskäl.
- Låg svarsfrekvens. Bortfall 54%, varav 31% avböjt medverkan.
- Hög underrapportering av intervjupersoner. Totalt 35-40% jämfört med Jordbruksstatistiken enligt ovan.
Per person & dag JV 2008
Riksmaten
Differens
Protein gram 111
81
-27%
Fett gram 126
77
-39%
Kolhydrater gram 375
212
-43%
Energi Kcal 3039
1872
-38%