Varukonsumtion Sverige
(matinköp, konsumtion per person, energikonsumtion per person)
Skriv ut dryck
Grupper inom
Om näringslära:
Varukonsumtion kan indelas i konsumtion i kilo och i energikonsumtion.
Här redovisas konsumtion av mat. Dryck se > Dryckkonsumtion Sverige.
För konsumtion av näringsämnen, se > Näringskonsumtion Sverige.
MATINKÖP, KONSUMTION PER PERSON (kg/år)
Matinköpen per person har stadigt ökat i Sverige under 1900-talet. Från 1960 till 2008 ökade inköpen med 34%. Konsumtionsökningen bedöms dock vara lägre, cirka 19%. Nedan redovisas sammandrag. Redovisning förekommer nedbrutet för vissa varugrupper och varor under sina respektive avsnitt.
| Kg/person och år | 1960 | 1980 | 2000 | 2008 | 60>08 |
Kött & fågel | 41 | 48 | 62 | 69 | 68% |
Fisk & skaldjur | 18 | 16 | 17 | 19 | 6% |
Mejeri & ägg | 60 | 86 | 88 | 86 | 43% |
Trädgård | 179 | 185 | 219 | 235 | 31% |
Spannmål | 84 | 78 | 99 | 112 | 34% |
Smak & godis | 39 | 36 | 38 | 42 | 6% |
Soppor | 1 | 3 | 4 | 5 | 275% |
Inköp kg/år | 422 | 451 | 526 | 567 | 34% |
Självhushåll** | 7% | 6% | 5% | 4% | ??? |
Avfall | 6% | 7% | 9% | 9% | ??? |
Ålderseffekt | 7% | 5% | 4% | 0% | ? |
Konsumtion kg/år | 455 | 466 | 526 | 540 | 19% |
*) Uppgift saknas för färsk fisk 2000-2008.
**) Till viss del med i inköpsstatistiken.
Källa: Bearbetat material från Jordbruksverket.
Beräkningstunderlag: Jordbruksverket redovisar produktionsstatistik vilket beskriver inköp, inte konsumtion. Vitala uppgifter saknas som behövs för att redovisa konsumtionen per individ. Bland annat saknas uppgifter om självhushåll till exempel egenslakt och trädgårdsodling, liksom det som slängs i butik och hushåll, samt förändring av befolkningens ålderssammansättning. Här kan vi bara grovt gissa, för ingen annan heller sitter på denna kunskap. Om självhushåll, avfall och ålderssammansättningen är konstant över tiden blir konsumtionsökning densamma som inköpsförändringen. Nu kan vi dock förmoda att andelen självhushåll gått ner över tiden och att avfallet ökat. Ålderssammansättning har ändrats. Andelen barn av befolkningen har minskat från 24% 1960 till 18% 2008 och antalet ålderspensionärer har ökat från 12% till 18%. Andelen i åldern 16-64 år är stabilt kring 64%. Personer över 65 år äter cirka 50% mer än barn 0-15 år. Justering för åldersfördelning redovisas som "ålderseffekt" i tabellen. Konsumtionen före 2008 anger den konsumtion som hade gällt om åldersfördelningen varit densamma som 2008.
Bilden ovan: Familjen Aboubakar veckokonsumtion. För att se bilder på vad andra familjer i olika delar av världen äter en normalvecka, klicka på länken under bilden.
ENERGIKONSUMTION MAT PER PERSON (Kcal/dag)
Inköpens energiinnehåll har ökat mindre (+16%) än inköpen räknat i kilo (+34%) tack vare inköp av kalorifattigare varor. Gör vi samma antaganden om självhushåll, avfall och åldersefffekt som ovan, är kaloriintaget per person ganska oförändrat över tiden trots ökat kiloinköp.
| Kcal/person och dag | 1960 | 1980 | 2000 | 2008 | 60>08 |
Kött & fågel | 105 | 130 | 197 | 219 | 109% |
Fisk & skaldjur | 67 | 62 | 63 | 73 | 8% |
Mejeri & ägg | 606 | 702 | 611 | 562 | -7% |
Trädgård | 362 | 384 | 476 | 507 | 40% |
Spannmål | 744 | 684 | 816 | 926 | 24% |
Smak & godis | 421 | 380 | 377 | 379 | -10% |
Soppor | 1 | 3 | 4 | 5 | 275% |
Inköp kg/år | 2307 | 2346 | 2545 | 2671 | 16% |
Konsumtion kg/år | 2480 | 2410 | 2531 | 2434 | 2% |
Vi köper allt mindre av kaloririka livsmedel. Vi köper och äter allt mer kött, framför allt kyckling. Kött är i allmänhet magert. Vi äter betydligt mer grönsaker som är kalorifattigt och vi har minskat på intaget av kaloririka produkter som smör, margarin och socker. Man kan konstatera att svenska folket hörsammat Livsmedelsverkets uppmaningar om bättre kostvanor.
Varför viktökar svensken? Vi inmundigar ju inte nämnvärt fler kalorier. Förklaring är, dels en polarisering av befolkningen där många äter hälsosammare och andra äter ohälsosamt, dels en kraftigt ökad konsumtion av kaloririka drycker, vilket oftast glöms bort i debatten och bland bantningsmetoder. Läs mer > Dryckeskonsumtion Sverige.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-03
