Skriv ut vara
Latin: Salvelinus alpinus
arctic char
omble chevalier
salvelino ártico
Seesaibling
trucha alpina, trucha ártica
Grupper inom
Rödingar:
Fjällröding är en art i familj laxfiskar. Den liknar mycket storröding, men är mindre och har mörkare rygg och sidor. Sidorna är fulla med rosaröda prickar. Buken är rödorange eller gul, rödare på lekande hannar. Fenkanterna tydligt vita. Färgen varierar beroende på plats och årstid. Den kan bli närmare 8 dm lång, ibland dvärgartad 1-2,5 decimeter lång. Svenskt fiskerekord är 7,5 decimeter och 7 kilo. Vanlig vikt är 1-2 kilo. Havsflyttande rödingar kan i Ryssland och Kanada bli över metern lång och väga runt 15 kilo.
Förekomst: Fjällröding är en utpräglad kallvattensfisk. Bebor fjälltrakternas sjöar och älvar. I Sverige naturligt från norra Dalarna och allt mer tätnande norrut i fjällkedjan. Motsvarande i Finland. I Norrbottens skärgård fångas den emellanåt i bräckt vatten. I Bohuslän och Dalsland har den dött ut på grund av försurningen.
Rikligast förekommer fisken i Norge, samt på Island, Spetsbergen och södra Grönland, liksom i norra Ryssland. I dessa trakter finns också havslevande populationer. Isolerade populationer finns också i norra Storbritannien och Irland, liksom i Kanada och USA (Maine, New Hampshire).
Fiske: I Norrland och speciellt för samerna är fisken av ekonomisk betydelse till husbehov och för avsalu. Den fångas med nät och uppskattas som sportfisk, främst som vinterpimpel. Fisken har många lokala namn, som mörkröding, umröding, laxöring, blatjen,, tita med flera.
Miljö: Fisken höga krav på rent vatten vilket gör den till en miljöindikator.
SÅ ANVÄNDS FJÄLLRÖDING
Fjällröding är en eftertraktad matfisk och används som annan röding (se > Så lagas röding). Den säljs färsk eller rökt, tyvärr alltför sällan förekommande i butik hos oss sydlänningar.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-04
