Skriv ut vara
Grupper inom
Matjord, näring, gödsling:
JORDMÅN & MATJORD
Jord består av mineralpartiklar (mest korn från berg men också andra mineraler), porer (hålrum för syre och vatten), organiskt material (växtdelar s.k. mull eller humus) och mikroorganismer. Allt behövs för ett fungerande växtliv. Att jord mest består av bergpartiklar är kanske inte allom bekant och därför benämns mineraljordar, eller sedimentära jordar. Istider, vind och vatten har skrapat av bergen i olika partikelstorlekar - stenblock, sten, grus, sand, mo, mjäla och lera. Partiklarna har mer eller mindre sorterats i storleksordning av vind och vatten. Vi har fått olika jordarter beroende på partikelstorlek från urbergen. För att jorden skall bli bördig måste det finnas organiskt material (mull) i jorden, helst 10% eller mer, och microorganismer som bearbetar jorden.
Läs om jordarter, jordbegrepp, jordstruktur och hur man får en bördig jord i avsnitt Jordarter & matjord. Mikroorganismer beskrivs i avsnitt Mikroklimat & jordanalys och vill man veta hur växter tillgodogör sig ljusenergi och näring läser man avsnitt Växtfysiologi. Kompostering har fått ett eget avsnitt. Näring och gödsling berörs nedan och i olika separata avsnitt. Allt med beaktande av god miljövård i trädgårdsodling.
NÄRING & GÖDSLING
Det man tar ut ur jorden måste återföras. Annars tröttas jorden ut (jordtrötthet), näringsbrist uppstår och skördeutbytet blir allt sämre. De viktiga näringsämnena som växterna behöver är kväve, fosfor, kalium, magnesium och kalcium. Därutöver behövs olika spårämnen som bor, järn, koppar, mangan, molybden, nickel och zink. Växterna lider sällan brist på spårämnen men kan ibland hindras att ta upp dem t.ex. av för kalkhaltig jord.
Jorden behöver tillföras näringsämnen vilket man gör genom att grundgödsla en eller flera gånger per år t.ex. på hösten. Näringslukande växter som kål, gurka, selleri m.fl. måste även tillföras riktad gödsling under på försommar och sommar när de växer som mest. Detta kallas övergödsling.
Grundgödslingsmetoder
Konstgödling (handelsgödsel) sker med syntetiskt framställda gödselmedel, en kostbar och konstlad metod som man inte bör använda sig av. Det lindrar för stunden, men skadar i längden då den förstör jordens microorganismer. Att konstgödla är miljöovänligt, kostbart och onödigt. Gödsla i stället med följande metoder.
Stallgödsling är ett komplett gödningsmedel som passar bra vid grundgödsling och är det vanligaste sättet att göda grödor. Läs mer i avsnitt Växtnäring & gödslingsmedel.
Marktäckning är en underskattad, ofta okänd men mycket bra gödslingsmetod för fritidsodlaren. Det innebär att man täcker jorden runt plantorna med växtavfall t.ex. gräsklipp. Läs mer i avsnitt Marktäckning.
Gröngödsling är inte heller så välbekant bland hobbyodlare. Det innebär att man sår och myllar ner s.k. gröngödslingsväxter som hämtar kväve från luften och lagrar den i växten t.ex. baljväxter som klöver, vicker och ärter. Metoden är extra bra när man bryter ny mark, eller om man har en eländig jordplätt där det bara vill växa ogräs. Läs mer i avsnitt Gröngödsling och avsnitt Växelbruk.
Övergödsling
Näringkrävande grödor behöver tillföras extra näring under försommar och sommar när de växer som mest. Läs mer i avsnitt Övergödsling.
Kalkning & pH-värde
Kalkning skall göras med försiktighet eller inte alls. Det finns en överdriven uppfattning att man bör kalka. Tidigare vetenskap om kalkning baserade sig på konstgödslade jordar, vilket man inte bör använda som hobbyodlare. Lågt pH-värde behöver inte vara till nackdel, växterna trivs ändå om jorden är mull- och näringsrik. Överkalkning kan i stället vara skadligt. Läs mer i avsnitt Kalkning.