Diskmaskiner är apparater som med hjälp av hett vatten och speciella diskmedel rengör glas, porslin, bestick etc. Den äldsta typen av diskmaskin konstruerades i USA i mitten av 1800-talet. Först efter det att man på 1930-talet uppfunnit lämpligt diskmedel, fick diskmaskinerna sitt genombrott i USA. Cirka hälften av de svenska hushållen har diskmaskin.

Miljö: Eftersom det enda mekaniska hjälpmedlet är spolvattnets tryck, måste särskilda maskindiskmedel användas, med starkare kemikalier än i handdiskmedel. Vattentempera­turen är också högre (45-75°C) och disktiden avsevärt längre. Vattenåtgången är hög (ca 25 l per diskning), liksom elförbrukningen (ca 1,7 kWh/gång). Maskinerna är klassificerade ur energiåtgång. Ur miljösynpunkt är det dock bäst att diska för hand.

Användbarhet? Det är förvånande att moderna diskmaskiner så ofta är ogenomtänkt planerade ur användarens synpunkt. De är ofta alltför "smarta" utan att vara funktionella. Äldre maskiner är faktiskt ofta funktionellare. Tänk på följande när du köper en maskin.

  • Är användarknapparna enkla att förstå utan instruktion?
  • Ta med en stor tallrik av ditt eget porslin och testa i maskinerna. De flesta moderna maskinerna har förvånansvärt nog inte plats för stora tallrikar. Testa höjden och hur många tallrikar du får in. 
  • Bestickhållaren skall ur praktisk synpunkt vara placerad i framkant eftersom man ofta vill komma åt den. Näthålen är oftast för stora vilket släpper igenom spetsiga föremål som sedan hindrar diskarmen att snurra. Vissa maskiner har bestickhylla, med tveksam användbarhet.
  • Avbärare och extra hyllor kan verka vettigt, men är ofta i vägen, ett hinder för disk av varierande storlekar. Prova gärna med en ugnsform hur den får plats.
  • En speciell rad för glas med vågformad avbärare finns i de flesta moderna maskiner, men fungerar dåligt om inte glasen är exakt så stora som utrymmet vilket de sällan är. Smala glas står ostadigt och större glas får inte plats och hyllan fungerar inte för kaffekoppar och muggar. Bäst är att sådan anordning inte finns, piggar fungerar bättre.
  • Vagnshjulen är normalt en svag konstruktionsdel som lätt går sönder. Det kan vara bra att köpa några i reserv redan från början.