Fotograf/bild: Stefan Hage, Birds.se ¤

Om tamfågel

(tamfåglar, fjäderfän = domesticerad (tämjd) fågel som används för ägg och kött)

poultry, fowls = domesticated bird used for eggs and meat

volailles = oiseau domestique utilisé pour les œufs et la viande

pollame = uccello domestico utilizzato per uova e carne

Geflügel = domestizierter Vogel, der für Eier und Fleisch verwendet wird

volateria = ave domesticada usada para huevos y carne

Grupper inom
Om tamfågel:

Produktion, konsumtion tamfågel

Mall fågel

Tamfåglar (fjäderfä) är de fåglar som människan domesticerat (läs mer > Domesticering), det vill säga fåglar som hållits som husdjur och avser främst höns, anka, gås, kalkon och struts. Sägs bara "tamfågel" eller "fjäderfä" brukar höns avses. Motsatsen är vildfåglar, som indelas i sjö- och skogsfågel (se respektive). Tamfågel är inget biologisk begrepp. Vad som är tam- eller vildfågel är kulturberoende. Läs mer > Fåglar biologi.

Höns är tamvarianter av Röd djungelhöna. Läs mer > Om hönsfågel, och > Höns, kyckling.
Hjälmpärlhöna lever vilt i Afrika och är tamfågel i många länder t.ex. i Frankrike. Läs mer > Pärlhöns.
Ankor är tamfågel av vildänder (gräsand och myskand). Läs mer > Ankor.
Gås har utvecklats till olika slags individer genom årtusenden. Vild svangås benämns när tam för knölgås. Kanadagås har förekommit som tamfågel i Nordamerika, men räknas som vild i Europa. Bläsgås var tamfågel under en period i det faraoniska Egypten. Läs mer > Tamgås, och > Vildgäss.
Kalkoner lever vilda i USA, men är halvvilda i kalkonfarmar. Läs mer > Kalkon.
Struts lever fritt i Afrika, men är också halvtama i strutsfarmar runtom i världen. Läs mer > Struts.
Duvor lever mestadels vilt, men kan förekomma i halvtam uppfödning. Läs mer > Duvor.
Vaktel föds upp i bland annat England och Japan. Läs mer > Vaktlar.

Hälsa: Fågel anses allmänt vara hälsosam mat. Köttet är magert om man inte äter skinnet som innehåller det mesta fettet. Fågel kan vara smittat av salmonella vilket kan ge magsjuka (läs mer > Salmonella) och i värsta fall av campylobacter (se dito). Bakterien dör vid upphettning över 70°C.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-01