Grönt te
(Lv Cha, ryokucha, Bancha, Gyokuro, Kabusecha, Kamairicha, Huang Cha, Junshan Yinzhen, Huoshan Huangya, Meng Ding Huangy, Da Ye Qing, Huang Tang)
Skriv ut dryck
Grupper inom
Grönt te:
Grönt te tillverkas av unga toppskott och de (två) närmast sittande bladen. Det är ett icke oxiderat te (läs mer > Om te). Därför är det mycket viktigt att inte bladen skadas vid plockningen som sker för hand och att bladen omhändertas varsamt och snarast därefter. Vanligen torkas bladen först ett par timmar i solen för att sedan hastigt hettas upp i het panna som i Kina eller i het ånga som i Japan, varvid oxidationsprocessen avstannar och den gröna färgen bevaras (läs mer > Tillverkning te). Därefter kan man dricka teet. De allra första teerna var alla gröna i teets ursprungsland Kina. Grönt te tillverkas och dricks främst i Sydostasien, från Thailand i söder till Japan i norr. I resten av världen dominerar det svarta teet.
- Kinesiskt grönt te (Lv Cha): Mest känt är Longjing från Zhejiang-provinsen, Gunpowder tea från samma provins, Biuochun från Jiangsu-provinsen och jasminte från bergstrakterna i Fujianprovinsen (se respektive). Grönt te odlas och tillverkas även på många andra platser i Kina. Antalet varianter är mycket stort. Longjing klassas ofta som bästa tesort av kinesernas egna teexperter, i hård konkurrens med Biluochun. För övrigt brukar 6 teer på 10-i-topp-listan vara gröna teer, ett par är oolong (halvgrönt te) och någon enstaka gul och svart tesort kan nästla sig in någonstans i mitten.
- Japanskt grönt te (ryokucha): I Japan är grönt te helt dominerande. Sägs bara "te" (ocha) eller japanskt te (nihoncha) så avser japanen grönt te. Sencha (se dito) är den dominerande tesorten i Japan, svarande för över 3/4-delar av total produktion. Andra gröna standardteer är Bancha, Gyokuro, Kabusecha, Kamairicha med flera. Det finns också många specialvarianter av olika slag. En klassiker är Matcha (se dito), ett pulvriserat te som används i teceremonier.
- Smaksatt grönt te: Grönt te smaksätts på olika sätt och gärna med blommor som lotus och jasmin (läs mer > Jasminte).
Hälsa: Grönt te skiljer sig från svart te bland annat genom högre halt av antioxidanter vilket anses motverka åldrandet. Det är också koffeinfattigare, cirka hälften så mycket som i svart te. Grönt te anses både ha uppiggande och lugnande verkan. Inom folkmedicinen tror vissa att grönt te även förbättrar sömnen, sänker blodkolesterol, underlättar bantning, samt minskar risken att få cancer. Koncentrat (extrakt) av grönt te har i några fall vid hög konsumtion framkallat leverskada. Grönt te saluförs i svenska hälsokostbutiker för sin höga halt av antioxidanter och allmänt betrodda hälsoeffekter.
Omvandling torrt grönt te: 1 dl = 30 gram. 100 gram = 3,3 dl. 1 tsk = 1,5 gram.
SÅ ANVÄNDS GRÖNT TE
I länder som Kina, Japan, Indonesien och Vietnam är det huvudsakligen grönt te som dricks. Därnäst oolong och vitt te. Det dricks ofta som måltidsdryck och uppskattas av kineser och muslimer som av religiösa skäl inte får dricka fermenterat svart te. Grönt te uppskattas för dess höga halt av antioxidanter och för dess ansedda hälsoeffekter. Grönt te bör drickas färskt, inte från förra året. Jämfört med svart te som kan lagras i flera år, så tappar det gröna teet ganska snabbt arom och smak. Grönt te passar bra som morgonte för sin uppiggande verkan tack vare hög koffeinhalt.
Bryggning ("Western style"): 1 rågad tsk per tekopp (2 gram/3 dl). Vattentemperatur 80°C (2,4 dl kokhett vatten + 0,6 dl kallt kranvatten i rumsvarm kanna/kopp). Dragningstid 2 minuter (2 gånger påtår à 1 minut) Läs mer > Tillagning te.
Ceremoniell bryggning ("Easterns style"): 3 tsk (5 gram) per 1,5 dl. Vattentemperatur 80°C. Dragningstid 5 sekunder (4 gånger påtår à 5 sekunder) Läs mer > Teceremonier.
Smak: Lätt gröngräsig smak. De japanska teerna som upphettas i ånga har grönare smak är de kinesiska, som i sin tur har lätt nötig och/eller rökig ton från upphettningen i pannor (läs mer > Tillverkning te).
© Kunskapskokboken. Reviderat 2014-06