Vetebröd brukar inte avse matbröd bakat på vetemjöl, utan mjukt finbröd av söt vete(bröds)deg. Matbröd benämns vitt bröd, degen "vetedeg" (läs mer > Om vitt matbröd). Det är främst mängden matfett och socker som skiljer vetebröd från matbröd. Vetebrödsdeg smaksätts (fylls) och formas på olika sätt till bullar, längder eller kransar. Säljs i stor omfattning i bagerier, kaféer och dagligvarubutiker. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.
Historia: Vetebröd var vardagsmat runt Medelhavet under antiken, men sentida i Norden i brist på odlat vete och förr förbehållet högre stånd och borgerskap. Vetebullar och vetekringlor var en läckerhet som kunde inhandlas som festbröd av kringvandrande "kakegummor". Läs mer > Finbrödshistoria.
Hudgrupper vetebröd:
- Vetlängder, kransar är sött vetebröd formade i avlånga platta längder eller i ringform. Längderna kan vara flätade, klippta eller av sammansatta bullar (systerkaka, butterkaka). Läs mer > Om vetelängder, kransar.
- Vetebullar, varav kanelbulle är vanligast, är välkänd för alla skandinaver sedan barnsben, men ganska okänt i andra länder. Andra bullar är kardemummabulle, vaniljbulle och vegabulle. Läs mer > Om vetebullar.
- Karsbaderbröd är bullar och bröd med ursprung från den före detta tyska orten Karlsbad, numera Karlovy Vary i Tjeckien. Det är ett gult och kompaktare bröd än vanligt vetebröd. Läs mer > Om karlsbaderbröd.
- Semlor är en variant av vetebullar, vanligen fylld med mandelmassa och garnerad med vispad grädde. Äts traditionellt som ett fastlagsbröd påminnande om tiden då Sverige var katolskt. Läs mer > Om semlor.
- Saffransbröd är vetebröd smaksatt med saffran, som bakas klassiskt till lucia och julhelgen. Bullar brukar kallas lussekatter. Vanligt också att gifflar smaksätts med saffran till denna helg (läs mer > Om giffel, Kipferl, croissant). Läs mer > Om saffransbröd.
Varianter som inte betraktas som vetebröd är, dels frityrkransar och stavar (munkar, churros o.d. läs mer > Om frityrkransar, stavar), dels bakelse av smördeg (läs mer > Om smördegsbakelser).
© Kunskapskokboken. Reviderat 2021-09