Allt om vatten
(vatten 1. saltvatten 2. sötvatten 3. brackvatten, bräckt vatten4. dricksvatten 5. källvatten, grundvatten, kranvatten, hårt vatten, mjukt vatten)
Skriv ut dryck
Vatten är vetenskapligt en kemisk förening mellan väte och syre med formeln H2O, välbekant för de flesta. Vatten kan förekomma i fast form (is), flytande form och gasform (vattenånga). Vatten är av avgörande betydelse för alla kända former av liv. En cell består vanligen till minst 70 % av vatten. En människa innehåller 55-60 % vatten. Vatten är enligt antikens naturfilosofi ett av de element som tillsammans med eld, luft och jord bygger upp världsalltet. Vatten är vårt viktigaste livsmedel (essentiellt, livsnödvändigt).
Salt- och sötvatten: Saltvatten innehåller en märkbar andel lösta salter, främst vanligt koksalt (natriumklorid, NaCl). Motsatsen kallas för sötvatten eller färskvatten. Hav och vissa insjöar som Döda havet och Aralsjön består av saltvatten. Havsvatten innehåller i snitt 3,5% salt. Bräckt vatten (brackvatten) kallas vatten som innehåller mellan 0,05% och 3% salt, det vill säga mer än sötvatten, men mindre än saltvatten. Bräckt vatten förekommer t.ex. vid flodmynningar där sötvatten rinner ut i haven. Östersjön är ett av jordens största brackvattensområden. Saltvatten är inte drickbart för människor, för att saltvatten tömmer kroppens celler på vätska genom osmos som leder till uttorkning. Däremot går det bra att koka till exempel fisk, kött eller grönsaker i havsvatten. Pasta och ris riskerar dock att bli för salt (av västkustvatten), eftersom dessa varor suger åt sig mycket av vattnet och därmed också saltet. Saltvatten används ofta i konserver, till exempel för champinjoner.
Grundvatten är underjordiskt vatten och en del av vattnets kretslopp i naturen. Det bildas genom att ytvatten mycket sakta tränger ner genom marken tills det når en ogenomtränglig yta exempelvis en sprickfri berghäll där det ansamlas. Grundvattnet kan vara några veckor eller flera tusen år gammalt. Markdjupet till grundvattenytan har stor betydelse när man ska gräva brunnar, bygga tunnlar, i jordbruk och i den allmänna samhällsplaneringen. För samhällens dricksvattenförsörjning försöker man så långt som möjligt använda grundvatten. Grundvattenreservoarerna i Sverige finns framförallt i våra rullstensåsar.
Källvatten är grundvatten som rinner av sig självt upp ur marken. Förpackat vatten med beteckning källvatten skall vara tappat från underjordisk vattentäkt och får inte innehålla andra tillsatser än kolsyra.
Dricksvatten är sötvatten avsett att drickas av människor. I Sverige levereras dricksvatten direkt till hushållen i form av kranvatten. Det svenska dricksvattnet är som regel av mycket hög kvalitet.
Vattnets egenskaper: Vatten fryser till is vid 0°C och kokar vid 100°C om lufttrycket är 760 kPa. I praktiken kokar vatten vid 98-101°C (läs mer > Fryspunkt, kokpunkt). Vatten är energikrävande att värma. Det går åt dubbelt så mycket energi att värma vatten jämfört med olja (förutsatt samma mängd till samma temperatur) och när det svalnar ger vattnet ifrån sig dubbelt så mycket energi som oljan. Vatten är också en god värmereservoar, vilket innebär att om vi lägger ner samma mängd varor i de båda vätskorna, så sjunker temperaturen i oljan mer än i vattnet. En annan speciell egenskap är att vattnets densitet (täthet) är som högst vid +4°C, dvs vid denna temperatur är vattnet som tyngst och sjunker till botten i sjöar och hav. Om nollgradigt vatten hade haft högst densitet hade sjöar och hav blivit bottenfrusna och inget djurliv hade funnits på vår jord.
Hårt och mjukt vatten: Vattnets hårdhet är ett uttryck för hur mycket mineraler vattnet innehåller, främst kalcium men även magnesiumjoner (läs mer > se respektive mineral). Hög halt benämns hårt vatten och låg halt kallas mjukt vatten. I Sverige anges vattenhårdhet i tyska hårdhetsgrader °dH (deutscher Härte), där 1 °dH motsvarar 10 mg kalciumoxid (CaO, kalk) per liter vatten. Mjukt och hårt vatten är normalt inte hälsoskadligt för djur och människor, men det kan orsaka problem vid annan användning. I vattenkokare kan till exempel hårt vatten resultera i kalkavlagringar. Det mesta kommunala dricksvattnet inklusive grundvattnet i Sverige är mjukt, vilket beror på att största delen av Sverige har en sammansättning av urberg och morän vilket gör såväl ytvattnet som grundvattnet mjukare. I landets kalkrika områden är dricksvattnet hårt t.ex. på Uppsalaslätten, Öland, Gotland och i större delen av Skåne.
Vattenreduktion, vattenabsorption: När matvaror upphettas t.ex. en stek i ugnen eller torkas t.ex. korv, tappar varan vatten. Vissa varor tar i stället till sig vatten vid tillagning t.ex. ris som kokas. Ibland anges vatten i recept som inte är avsett att ätas t.ex. kokvatten till kräftor. Justering för vattenmängd och ibland även för andra vätskor måste ske vid beräkning av portionsvikter. Ibland även för att få rättvisande GI- och näringsvärden. Läs mer > Vattenreduktion, vattenabsorption.
Hälsa: Kroppen behöver vatten, så drick vatten när du är törstig. Att man måste dricka 2 liter vatten om dagen eller någon annan viss mängd är en myt. Om vi inte får i oss salt så behöver vi nästan inget tillskott av vatten utöver det som finns i den mat vi äter. Salt och fysisk ansträngning gör oss törstiga. Kaffe och alkohol är urinutdrivande. Så drick när du är törstig eller för att det är gott. I övrigt behöver du inte tänka på vätskebalansen. Överkonsumtion av vatten kan leda till hyponatremi.
Hyponatremi är en vanlig elektrolytrubbning (natrium/saltbrist). Akut hyponatremi kan ge hjärnödem och dödligheten mycket hög. Kronisk hyponatremi som är vanligare ger risk för komplikationer om den korrigeras för snabbt. Symtom akut hyponatremi är snabbt påkommen förvirring, kramper, och koma. Symtom kronisk hypotremi är succesivt påkommen trötthet, ostadighet, förvirring, illamående, kramper med mera. Hypernatromi bör alltid utredas.
SÅ ANVÄNDS VATTEN
Finns det något bättre när man är riktigt, riktigt törstig, än ett glas kallt rent vatten? Vatten är också den enda dryck som passar till all slags mat.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2014-02