Skriv ut dryck
funnel cake
gâteau d´entonnoir
torta imbuto
Trichterkuchen
tortas de embudo
Struvor är friterade luftiga bakverk av pannkaksliknande smet. Ursprungligen hällde/ringlade man ner smeten i het olja, vilket var känt i Sverige på 1500-talet. I Sverige kallas sådana struvor för Finska struvor (bild ovan t.v.). Senare konstruerade man struvjärn (se > Struvjärn) som ger vackert formade bakverk (bild ovan t.h.). Tillgång till struvjärn är det inte många som har, men det är enkelt att tillaga finska struvor, se recept > Finska struvor.
Historia: Begreppet struva kommer från gammeltyskans stuve = stel, skrovlig, skjuter styvt upp. Struven/struwen är dock i Tyskland ganska tjocka friterade degkakor. Strufvor är kända genom biskop Hans Brasks matordning i början av 1500-talet som söndagsmiddag jämte kött. Till struvor dracks festdrycken mjöd. I Reinerus Broocmans hushållsbok 1736, är de omtalade som spritsad bakelse med rivet socker och kardemumma eller kryddad med franskt vin, kanel och muskotblomma. Carl Michael Bellman nämner i sin dikning struvor tillsammans med våfflor, klenäter och mandeltårta.
SÅ BAKAS STRUVOR
- Ingrediensen: En lös, luftig smet vispas samman av vetemjöl, ägg, mjölk eller vatten, matfett, socker och salt. Smaksättning med vanilj är vanligt. Klassisk kryddning är "rivet socker" och kardemumma.
- Fritering med struvjärn: Struvjärnet doppas i smeten och sedan i het olja (180°C) tills gyllenbrun. Det tar ett par minuter. Läs mer > Struvjärn.
- Fritering med tratt: En tratt med cirka 1/2 centimeters öppning används. Ett finger hålls för tratthålet och cirka 1,5 dl av smeten hälls i tratten. Tratten hålls sedan över den heta oljan, fingret tas bort och smeten ringlas i cirklar ner i oljan. Fritering sker i het olja (180°C) tills gyllenbrun, först cirka 2 minuter, sedan vänds bakverket och friteras i ytterligare 2 minuter. Se recept > Finska struvor.
SÅ ANVÄNDS STRUVOR
Struvor används som kaffebröd motsvarande våfflor, överströade med florsocker och serverad med grädde och frukt. De bör avnjutas nybakade.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2018-01