(struva, strufvor, trattkakor, finska struvor, storkbon)
funnel cake
gâteau d´entonnoir
torta imbuto
Trichterkuchen
tortas de embudo
Struvor är friterade luftiga bakverk av pannkaksliknande smet. Ursprungligen hällde/ringlade man ner smeten i het olja, vilket var känt i Sverige på 1500-talet. I Sverige kallas sådana struvor för Finska struvor (bild ovan t.v.). Senare konstruerade man struvjärn (se > Struvjärn) som ger vackert formade bakverk (bild ovan t.h.). Tillgång till struvjärn är det inte många som har, men det är enkelt att tillaga finska struvor, se recept > Finska struvor.
Historia: Begreppet struva kommer från gammeltyskans stuve = stel, skrovlig, skjuter styvt upp. Struven/struwen är dock i Tyskland ganska tjocka friterade degkakor. Strufvor är kända genom biskop Hans Brasks matordning i början av 1500-talet som söndagsmiddag jämte kött. Till struvor dracks festdrycken mjöd. I Reinerus Broocmans hushållsbok 1736, är de omtalade som spritsad bakelse med rivet socker och kardemumma eller kryddad med franskt vin, kanel och muskotblomma. Carl Michael Bellman nämner i sin dikning struvor tillsammans med våfflor, klenäter och mandeltårta.
SÅ BAKAS STRUVOR
SÅ ANVÄNDS STRUVOR
Struvor används som kaffebröd motsvarande våfflor, överströade med florsocker och serverad med grädde och frukt. De bör avnjutas nybakade.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2018-01