Om spannmål och säd

Fotograf/bild: Gartentotal

Om spannmål och säd

(spann, spannmål, spannmålsskatt, cerealier, stråsäd, brödsäd, sädeskorn, sädeskärna, den fruktsamma halvmånen, jordbrukets vagga, världsproduktion spannmål)

Latin: Cerealis

Engelsk översättning cereals

Fransk översättning céréales

Italiensk översättning cereali

Tysk översättning Getreide

Spansk översättning cereales

Spannmål är ett gammalt begrepp från 1500-talet som då avsåg varor, särskilt sädeskorn eller mald säd, vilka mättes i spannar (kärl) som betalning för skatt eller arrende i dåtidens naturahushållning = spannmålsskatt. Begreppet lever kvar än idag, även om skattemyndigheten numera föredrar kontanter. Ett spann = största bredden mellan två fingrar på en utbredd hand, ett spannmål = handsbrett brett och djupt kärl). Till exempel en spann korn och en spann malt till prästen eller fogden.

Omfattning: Spannmål i Kunskapskokboken innefattar i första hand torrvarorna ris, mjöl, gryn och flingor, men också socker, salt, kakao, te, kaffe, nötter och frön samt kryddor. Ibland även hel- och halvfabrikat som bröd och pasta. Majs anses också vara spannmål, särskilt torkad sådan, men i Kunskapskokboken betraktar vi majs som grönsak. Enligt Nationalencyklopedin är spannmål "ett gemensamt namn på sädesslagens mogna frukter, i första hand kärnor av stråsädesslagen".


SÄDESSLAG


Säd, sädeskorn (fr. céréales, grain) är storfröiga gräsarter vilkas kärnor används som föda eller foder. De internationellt stora sädesslagen är vete, ris och korn (utöver majs). Viktiga sädesslag lokalt är bland annat bovete i Ryssland, durra i Afrika och Asien, hirs i Mellersta Östern och Asien, samt tef i Etiopien (läs mer, se respektive sädesslag i avsnitt Mjöl-gryn-flingor). De vanligaste sädesslagen i Sverige är vete, råg, korn och havre i nu nämnd ordning. På senare år förekommer även rågvete (läs mer > Mer statistik spannmål).

  • Cerealier (fr. céréale), är officiellt samlingsnamn på alla sädeslag. Namnet kommer från Ceres som är växtlighetens gudinna i den romerska mytologin.
  • Stråsäd är en annan beteckning för sädesslag.
  • Brödsäd är en beteckning på vete och råg för att de har de bästa bakningsegenskaperna.
  • Sädeskorn består av sädeskärna och yttre skal (agnar) som tröskas bort. Läs mer > Om agnar och tröskning.
  • Sädeskärnan består av kli, frövita och grodd. Det yttre skalet (agn) räknas inte till själva kärnan. Läs mer > Sädeskornets anatomi.
  • Korn kan avse sädeskärna med yttre skal (agn), men är också namn på ett sädesslag. Läs mer > Om korn.

Sädeshistoria: De olika sädesslagen har i många tusentals år använts som föda, till att börja med vildplockad senare som odlad vara. Vild emmer anser arkeologerna att man konsumerat redan 17.000 år f.Kr. tack vare fynd i Israel. De första jordbruksbyarna uppstod under yngre stenåldern för 10.000 år sedan i den "fruktsamma halvmånen" beläget i Mellanöstern (=Egypten-Sydturkiet-Iran-Irak) även kallat "jordbrukets vagga". I den tidiga domestiseringen (odlingen) av grödor som ägde rum i Mellanöstern förekom endast självpollinerande grödor. Det var enkornsvete, emmervete, korn, ärter, linser, kikärter, vicker, och lin. Fröna fick man från vilda arter som man plockat i naturen. Sädesslagen utvecklades långsamt mot stabilare småax och bort från skrov (fastsittande tomskal, läs mer > Om agnar och tröskning) genom selektivt urval, vilket kan ha skett omedvetet tack vare att de bättre sorterna var lättare att fysiskt samla in. Läs mer > Se respektive vara.

Spridning: Genom arkelogiska fynd kan man få en uppfattning om hur sädesslag och annat spritts från sina ursprungsplatser, såväl väster- som österut. Tillverkning av krukor har haft stor betydelse för spridningen. Bland sädesslagen är det främst korn och emmervete som spritts västerut (fynd av rent enkornsvete är sällsynt). Spridningen gick via Nordafriakas och Sydeuropas kuster runt Medelhavet, via Balkan och utefter Donaus och Rehns dalgångar in i Cetraleuropa. Fynd i Grekland, Cypern och Nordafrika anger odling på 6000-talet f.Kr, i Spanien och södra Donau på 5000-talet, Centraleuropa på 4000-talet och i England liksom Sydscandinavien på 3000-talet f.Kr. Spridning i österled gick längs kusten bort mot Kina. Redan på 6000-talet f.Kr anser man att vete odlats i södra Pakistan och utmed Indus åtminstone på 3000-talet. Fynd i Kina visar på odling på 2000-talet och med säkerhet år 1300 f.Kr.

I Sverige dominerade korn fram till medeltiden. Under senmedeltiden blev råg det dominerande sädesslag som höstsäd i östra Mellansverige. Expansionen fortsatte tack vare att rågbröd blev mer uppskattat än det ojästa bröd som erhölls från kornmjöl. Råg dominerade som sädesslag ända in på 1800-talet. Under detta århundrade ökade odlingen kraftigt av havre, mycket tack vare ökad efterfrågan i Europa av havre som foder till den stora mängden draghästar. 1920 var havre det mest odlade sädesslag i Sverige. Behovet av havre minskade när hästarna ersattes av bilar och på 1960-talet återtog korn platsen som mest odlat sädesslag i Sverige i kraft av fodersäd till den allt mer växande stocken av nötkreatur (kor). 1990 var fodersädsarealen dubbelt så stor som arealen för brödsäd. Vetets andel har ökat stegvis i takt med med utveckling av härdigare sorter och odlas idag på lika stor yta som korn, men svarar för hälften av all sädesproduktion räknat i ton tack vare högre avkastning (se nedan).


PRODUKTION SPANNMÅL

Världsproduktionen av vege­tabiliska födoämnen var drygt 9.000 miljoner ton år 2007, en ökning med 20% under senaste 10-årsperiod. Av detta utgör spannmål närmare 4.300 miljoner ton (47% av vegetabiliskt), en ökning med 10% under 10-årsperioden. Som jämförelse ökade världens befolkning under samma period med 11%. Nedan redovisas världsproduktionen för olika spannmål rangordnat i miljoner ton. "Rank" = rangordning bland alla vege­tabiliska varor. Läs mer, se respektive vara. Rörsocker är den mest odlade vegetabiliska varan, med över 1.800 miljoner ton år 2017 motsvarande 20% av alla vegetabilier räknat i ton. Då är inte sockerbeta medräknad med sina 300 miljoner ton. Tillsamman är sockerråvara mer än majs plus vete som är 2:a respektive 3:a på totallistan. 

 

Rank  Spannmål

2017 Mton

Andel

2008 Mton

Ändring

Varugrupp KK

1

 Rörsocker

1 842

20%

1721

7%

Smak

3

 Vete

772

8%

681

13%

Mjöl, gryn

4

 Ris (våtris, paddy rice)

770

8%

687

12%

Ris

8

 Sockerbeta

301

3%

221

36%

Smak

12

 Korngryn

147

2%

154

-4%

Mjöl, gryn

19

 Rapskorn

76

1%

57

34%

Matfett

25

 Kokosnöt

61

1%

60

1%

Nöt

26

 Durra

58

1%

66

-13%

Mjöl, gryn

29

 Solrosfrön

48

1%

36

32%

Frön

30

 Jordnötter med skal

47

1%

39

21%

Nöt

39

 Hirs

28

0%

34

-17%

Mjöl, gryn

46

 Havre

26

0%

26

-1%

Mjöl, gryn

56

 Rågvete

16

0%

14

9%

Mjöl, gryn

59

 Råg

14

0%

18

-24%

Mjöl, gryn

66

 Kaffebönor rå

9

0%

8

8%

Dryck

73

 Spannmål övrigt

7

0%

4

84%

Mjöl, gryn

75

 Te

6

0%

4

42%

Dryck

78

 Sesamfrön

6

0%

4

48%

Frön

79

 Kakao

5

0%

4

22%

Smak

87

 Chewnötter med skal

4,0

0%

4,0

-1%

Nöt

88

 Bovete 

4

0%

2

74%

Mjöl, gryn

89

 Valnötter med skal

3,8

0%

2,2

70%

Nöt

90

 Säd blandat

3

0%

5

-24%

Mjöl, gryn

91

 Ingefära

3,0

0%

1,6

87%

Krydda

92

 Kryddor diverse

2,8

0%

1,7

68%

Krydda

93

 Linfrö

2,8

0%

2,0

40%

Frön

95

 Valnötter

2,3

0%

1,8

29%

Nöt

96

 Mandlar med skal

2,2

0%

1,8

22%

Nöt

99

 Lupinfrön

1,6

0%

1,0

67%

Frön

105

 Pistagenötter

1,1

0%

0,5

112%

Nöt

107

 Tallowtree seeds

1,0

0%

1,0

5%

Mjöl, gryn

108

 Hasselnötter med skal

1,0

0%

1,0

0%

Nöt

109

 Nötter övriga

1,0

0%

0,8

25%

Nöt

110

 Melonfrön

1,0

0%

0,7

31%

Frön

112

 Sockerväxter diverse

0,9

0%

0,9

6%

Smak

115

 Peppar

0,7

0%

0,5

35%

Krydda

116

 Saffran

0,7

0%

0,6

8%

Krydda

120

 Senapsfrön

0,6

0%

0,5

3%

Krydda

121

 Sheanöt (karite)

0,5

0%

0,7

-25%

Nöt

125

 Kolanöt

0,3

0%

0,3

8%

Nöt

126

 Kanel

0,2

0%

0,2

16%

Krydda

129

 Kryddnejlika

0,2

0%

0,1

66%

Krydda

130

 Quinoa

0,1

0%

0,1

153%

Mjöl, gryn

138

 Johannesört

0,1

0%

0,2

-9%

Krydda

131

 Muskot, kardemumma

0,1

0%

0,1

46%

Krydda

133

 Mynta

0,1

0%

0,1

38%

Krydda

134

 Paranötter

0,1

0%

0,1

5%

Nöt

135

 Vanilj

0,1

0%

0,1

-11%

Krydda

137

 Vallmofrön

0,1

0%

0,1

-21%

Frön

 Summa spannmål

4 277

47%

3871

10%

 Totalt vegetabiliskt

9 177

100%

7 662

20%


Siffermaterialet avser ätbart vegetabiliskt som producerats och registreras av Världshälsoorganisationen FAOSTAT. Därutöver tillkommer en del avseende självhushåll och viss lokal försäljning.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2019-01

Läs mer

Sädeskornets anatomi

Om korn

Om sädesprodukter

Om ris

Om vete

Om råg

Om havren

Om agnar och tröskning

Durra

Hirs

Bovete

Rågvete

Fonio

Tef

Mer statistik spannmål

Om grönsaker

Om rotsaker, rotfrukter

Om frukt och bär

Jordbruket i siffror

Germene

Allkorn - förening för mångfald

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj