Skriv ut vara
Latin: Morchella elata
black morel
morille élevée
Spitzmorchel
Ätbarhet: God/mkt god matsvamp.
Hatt & fot: Toppig, avlång, vackert vindlad brun hatt med små håligheter. 5-12 cm hög, 3-5 cm bred. Hatt och fot är ihåliga. Foten är cremevit-ljust gulbrun och grynig.
Svampkött: Ljust beige till brunbeige. Mild smak och lukt. Smaken varierar starkt mellan olika individer.
Utbredning: Vanlig i hela Sverige. Säsong april-juli med topp i maj.
Växtsätt: I löv- och barrskog, ängs- och hagmarker, dikeskanter och i trädgårdar.
Förväxlingsrisk: Rund toppmurkla (god) med rundare hatt och utan längsgående åsar, stenmurkla (giftig) med hatt, ej kamrad och annorlunda vindlad, och ev. även med klockmurkla, samt vindlad klockmurkla, vilka båda är sällsynta och med hatt, ej vindlad.
Övrigt: Toppmurkla är i sig inte giftig, men bör avkokas pga av förväxlingsrisk med stenmurkla. Toppmurklor (Morcella) är ett variationsrikt släkte med flera arter. Smak och konsistens förbättras om murklorna först torkas (väl) och sedan blötläggs före matlagning. Används med fördel till såser, krustader och crèpes.
