Biskopsmössa

Biskopsmössa

(brun hattmurkla)

Latin: Gyromitra infula

Ätbarhet: God. Varning för förväxling!

Gift: Troligtvis inget, men svampen är mycket lik lömsk biskopsmössa som innehåller giftet gyromitrin. Detta gift kan skada nervsystemet, levern, njurarna och de röda blod­kropparna. Dödsfall är kända i Europa.

Symtom: 2-36 timmar efter förtäring uppträder symtom som yrsel, matthet, svettning, tal- och balanssvårighet, kramper, kräkningar, diarré, medvetslöshet och död.

Förväxlingsrisk: Falsk biskpsmössa (dödligt giftig) och andra murklor.  

Kännetecken: Den udda formen och mörka färgen.

Hatt & fot: Oregelbundet rynkad, avlång hatt. 8-20 cm hög och 2-8 cm bred. Mörkt brun, ibland ljusare brun till brunlila. Foten har en matt gråviolett ton.

Svampkött: Ljusbrunt till brunrosa. Mild smak och lukt.

Utbredning: Vanlig i södra och mellersta Sverige. Sällsynt eller mycket sällsynt i östa Norrland, obefintlig i västra. Säsong aug-okt med topp i september.

Växtsätt: Markväxande i löv- och barrskog. Vedbunden.

Övrigt: Använd svampen endast om Du är säker. Avkoka den ändå två gånger i 10 min och häll bort vattnet. 

Läs mer

Svampguiden