Abbaye Notre-Dame d Saint-Remy

Trappistöl, klosteröl

Klosteröl ochTrappistöl utgör ingen egen öltyp utan sorteras in under övriga grupper.  Som namn och begrepp är de välkända och förtjänar därför att kommenteras. Trappistölen är antingen av öltypen Dubbel eller Tripel. Ett är s.k. bocköl. Klosterölen karaktär och smak varierar, men de är generellt kända för att vara fylliga och alkoholstarka med fin smakbalans. De flesta är maltiga, några är torra andra är söta.

Ölets historia sammanhänger intimt ihop med klosterverksamheten. Det var munkarna på olika kloster som bryggde och utvecklade ölen för att finansiera verksamheten. Än idag känner vi historiens vingslag i de många ölnamnen med beteckningen kloster, framför allt i Tyskland och fortfarande bryggs det öl i klostren eller så tillverkas de på licens.

Trappist: Det mest kända klosterölen heter Trappist. Det finns över 150 trappistkloster i världen, men endast 7 av dessa brygger de berömda ölen. Fem av dem ligger i Belgien och ett i Holland. De tillverkar också fin ost. De 7 trappistölen heter Westvleteren, Orval, Rochefort, Chimay, Westmalle och La Trappe (Koningshoeven).

Klostrena brygger flera sorters öl. Enligt den internationella trappistorganisationen gäller följande regler för tillverkning:

• Ölet måste bryggas inom klostrets murar och kontrolleras av munkarna.

• Klostret skall ha kontroll över produktion och kommersialisering.

• Syftet är att vara en stödjande verksamhet, inte vinstfokuserat.

Trappistölen är vanligen alkoholstarka (6-11%), men det finns undantag på 3-5%. De är alla ales med undantag för ett, som är lager-bocköl. Det finns gyllengula, kopparröda och mörkbruna trappist. Oftast mycket fylliga, aromrika med fin balans.

Trappistölen delas in i tre grupper mest beroende på alkoholstyrka.

• Enkel, som beskriver originalversionen av ölet.
   Idag produceras inga sådana öl längre.

• Dubbel (double), som är ett starkt brunt öl.

• Tripel (trippel, tripple), som är extrastarka.

Läs mer

Belgisk Strong Ale

Belgiska ales

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj