
Old Ale
(Winter Warmer, Stock Ale, Keeping Ale)
Grupper inom
Om strong (fylliga) ales:
Old Ale är motsatsen till färsköl, dvs ölet har lagrats. Förr i tiden dracks huvudsakligen mild olagrad färsk öl. Pubägare upptäckte att ölet i tunnorna smakade bättre med tiden, fick högre alkoholhalt av efterjäsning och att det därför kunde säljas till ett högre pris. Andra började köpa upp billig mild ale som de lagrade, för att senare sälja det till ett högre pris. Det lagrade ölet benämndes old (gammal), stock (lagrat), keeping (sparat) eller strong (stark).
Fyllighet/kropp: Medel till fyllig.
Färg: Old mörk bärnsten/brun, Strong något ljusare.
Alkoholvolym: Old 6-9%, Strong 7-11%.
Beska: Medel.
Smakrikedom: Stor. Oftast maltsöt. Frukttoner.
Lagring: Kan med fördel lagras i flera år.
Serveringstemperatur: 10-13ºC.
Ölexempel: Marstons Owd Roger.
Passar till till smakrika kötträtter av rostbiff, lamm, vilt gärna grillat och till vällagrad, smakrik ost. Eventuellt till söta, nötiga, karamelliga efterrätter. Funger bäst som njutningsöl och vintervärmare.
Karaktär: En engelsk old ale är en mörkt bärnstensfärgad till mörkt brun maltig ale. Alkoholstyrkan bör vara över 5% men inte vara lika stark som en Barley Wine (ca 10%). En Strong brukar vara mörkare i färgen och ha högre alkoholhalt. De är oftast ett fylligt öl med maltig sötma och med toner av portvin eller sherry. Ölet kan med fördel lagras i flera år. En amerikansk old ale tenderar till att ha högre alkoholhalt liknande Barley Wine.
Winter Warmer kommer från att ölet bryggdes på vintern, men har förknippats med behovet av starkare öl under de kalla månaderna. Det är traditionellt en maltig, sötaktig ale ibland lätt kryddad. Alkoholhalten brukar hålla sig mellan 6-8%. Det är vanligtvis ett ganska mörkt öl. Även Summer Ale förekommer, men är ett sentida påkommen företeelse. Sommarölet är då ett lättare öl. Se Pale Ale.