Matkyckling

Matkyckling

(slaktkyckling)

Matkyckling/-höna kallas de hösraser som lämpar sig bättre att äta, till skillnad från värphöns (se Värphöns). Numera äter vi sällan höns utan i huvudsak den mörare och mer välsmakande kycklingen, tack vare en väl utbyggd industriell produktion. Förr var uppfödning av tuppkycklingar den enda slaktkycklingen, och "vårkyckling" var en exklusiv maträtt.

Kyckling avser vanligtvis hönskyckling, men kan också vara ungar av andra hönsfåglar. Som matfågel kallas de slaktkyckling eller matkyckling. Begrepp som gödkyckling och broiler var förr namn på snabbväxande raser, men begreppen används inte längre i branschen.

Produktion: Modern slaktkycklingsproduktion uppstod i slutet av 1920-talet i USA. Man upptäckte att fisklevertran kunde användas som D-vitaminkälla och lärde sig att motverka sjukdomar vilket gjorde att uppfödningen kunde flyttas inomhus. I Sverige sammanfördes på 1970-talet större svenska slakterier till AB Kronfågel, som idag har cirka 50 % av marknaden. Andra större slakterier är Guldfågeln och Lagerbergs.  Dagens slaktkycklingar är främst av raserna white cornish och white plymouth rock.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2014-01

Läs mer

Höns, kyckling

Om tamhöns

Värphöns