Signalkräfta

Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Signalkräfta

(signalkräfta)

Latin: Pacifastacus leniusculus

Engelsk översättning signal crayfish

Fransk översättning écrevisse signal, écrevisse Californie, écrevisse Pacifique

Italiensk översättning Gambero californiano, Gambero segnalatore, Gambero segnale

Tysk översättning Signalkrebs

Spansk översättning cangrejo señal, cangrejo del Pacífico

Signalkräfta är en art inom ordning tiofotade kräftdjur (läs mer > Matbiologi kräftor). Den kan liknas vid en liten hummer och är mycket lik flodkräftan (se dito). Färg, form och smak är nästan identiska. Förståsigpåarna har en annan uppfattning. Signalkräftan är inplanterad och hämtades från Amerika på 1960-talet, när det började bli ont om svenska kräftor. Dessvärre medförde den kräftpest, som den är bärare av utan att själv drabbas. Flodkräftan klarar dock inte denna parasitiska svampsjukdom och är därför utrotningshotad. Signalkräfta är numera den vanligaste sorten i svenska vatten. Färgen är mörkt blåsvart (röd som kokt), klorna kraftiga och hela kräftan har små knottror på skalet. Kräftan blir vanligen runt 1 decimeter, men kan bli nästa dubbelt så lång. De lever i stillastående och sakta rinnande vatten. I Sverige norrut till fjällkedjan.

  • Köttkvalité: Köttet skall vara fast. Frysta kräftor har lösare, vattnigare kött.
  • Smak: Lätt sälta vilket kommer från kokningen. En delikatess.
  • Alternativ vara: Flodkräftor eller havskräftor.
  • Försäljning/säsong: Huvudsakligen under säsong i augusti-september.
  • Jämförpris: Lågt till mycket dyrt. Kampanjpris frysta 50-90 kr/kg = 125- 225 kr/kg ätbar del. Frysta ordinarie 90-180 kr/kg = 225-450 kr/kg för ätbart. Färska importerade 200-300 kr/kg = 500-750 kr/kg ätbart. Färska svenska i butik 300-400 kr/kg = 750-1000 kr/kg ätbart. Lokala leverantörer brukar ha de bästa kräftorna. Läs mer > Högt och lågt jämförpris.
  • Förvaring: Nykokta förvaras kallt. Hållbar några dagar. Kräftor köpta i butik har längre hållbarhet (se fpn).

Fiske: Kräftor fångas med mjärde, en form av fångstbur. De säljs som regel färdigkokta. De flesta svenska kräftorna kommer främst från Vättern. Import främst från Turkiet följt av Kina, Spanien och USA. Kräftpremiären startar den 8 augusti och förr fick inte kräftor fiskas före detta datum, en regel som inte gäller längre på grund av EU-lagstiftning.

Odling: Kräftor odlas i olika länder som Kina, Turkiet, Spanien och USA tack vare den svenska efterfrågan är stor. Arterna skiljer sig åt i storlek, färg, skalets hårdhet och smak. Vad gäller smak är främst hantering och tillagningssätt avgörande. 

Miljö: Kräftor fiskas generellt på ett miljövänligt sätt. Bestånden av signalkräftor i Sverige ökar och utgör inget hot. Odling i andra länder kan ha miljöeffekter.

WWF rekommendation: Gulmärkt. Fråga efter signalkräftor från säkra bestånd som inte utgör hot mot flodkräftan. Tänk också på att turkisk smalklokräfta och kinesisk sumpkräfta kan ha miljöpåverkan.


SÅ ANVÄNDS SIGNALKRÄFTA


Svensk tradition bjuder att äta nykokta dilldoftande kräftor som ensamrätt med bröd, smör och vällagrad ost i goda vänners lag. Till detta serveras öl och starka drycker (brännvin) varvid man stämmer upp i gamla och nykomponerade visor till kräftans ära (Sånghäfte > Nubbevisor). Under dryckens gradvisa påverkan brukar visorna bli allt mer ekivoka (läs mer > Kräftskiva - checklista). För den inbitne kräftälskaren duger sällan något annat än färska svenska kräftor, helst självfångade och kokade på egen härd (se recept > Hemkokta kräftor). Kräftstjärtar används också på allehanda sätt - i gratänger och omeletter, i sallader och soppor.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2015-11

Läs mer

Flodkräfta

Havskräftor

Kräfttest

Hantering och förvaring kräftor

Högt och lågt jämförpris

Sötvattenskräftor

Matbiologi kräftor