Om kolsyrat vatten
(hälsobrunn, hälsokälla, brunnsdrickning, dricka brunn, patentkorken)
Skriv ut dryck
Kolsyrat vatten är "bubbligt" vatten innehållande kolsyra, vilket är en svag syra och en vattenlösning av koldioxid. Kolsyrat vatten finns naturligt och var eftertraktat i slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Se nedan Brunnsdrickning. Efterfrågan på sådant vatten skapade förutsättning för att framställa kolsyrat vatten på konstgjord väg. 1770 lyckades kemiprofessorn i Uppsala Torbern Bergman, som den förste i världen påstås det, att framställa bubblorna. Några år senare startade hans lärjunge Johan Gottlieb Gahn kommersiell tillverkning i Falun. En annan kemist var Jöns Jakob Berzelius, som vid 21 års ålder disputerade pro exercitio ("för övnings skull") på avhandlingen "Ny analys av Medevis vatten" år 1800. Han visade att kolsyrat mineralvatten kunde blandas med fruktsaft och kryddor till "delicieusa" drycker och därmed uppstod "läskvatten".
- Smak: Kolsyrat naturellt vatten aktiverar de sura smakreceptorerna, samt ger viss bitter eftersmak som förstärks av citronsyra och dämpas av sötma. Se nedan > Smakeffekter av kolsyra.
- Alternativ vara: Kranvatten som kolsyrats med hjälp av en sodastream (bild ovan).
- Försäljning/säsong: Naturellt och smaksatt vatten hällt på flaska eller burk säljs året om.
- Förvaring: Förvaras som konserv. Öppnad burk tappar sin kolsyra efter några timmar.
Brunnsdrickning: Hälsobrunn är en källa där vattnet förr ansågs besitta hälsobringande egenskaper, främst tack vare förekomst av olika mineralsalter. Brunnsdrickning förekom i medelhavsländerna redan under antiken, men i norra Europa blev bruket utbrett först under 1500-talet. Svensk mineralvattenshistoria börjar på 1670-talet då kung Karl XI:s livläkare Urban Hjärne upptäckte Medevi brunn i Östergötland. Detta ledde till ett intensivt sökande efter nya "suurbrunnar" på 1700- och 1800-talen och många välkända källor/brunnar härstammar från denna tid t.ex. Ramlösa (1708), Wårby (1708), Loka (1727), Porla (1849) och Söderköping (1876) för att nu nämna några. I välbärgade samhällsklasser speds bruket att då och då resa iväg till någon brunnsort inom eller utom landet, med tiden i sådan omfattning att det t.o.m. kom att uppfattas som en nationalekonomisk belastning. Efterfrågan på brunnsvatten skapade förutsättningar att framställa mineralvatten på konstgjord väg.
Patentkorken: Specialflaskor för mineral- och sodavatten introducerades i Sverige på 1800-talet och 1880 introducerades den klassiska vichyvattenflaskan av grönt glas. Flaskan förslöts i början med en kork, men mot 1800-talets slut infördes den s.k. patentkorken efter tysk förebild, då man började kolsyra vattnet och korken behövde tåla tryck. Patentkorken är en återförslutningsbar porslinspropp med tätning av en gummiring.
Irritanten kolsyra: Irritanter är ämnen som irriterar - skapar hetta, kyla eller stickighet. Läs mer > Irritanter. Kolsyra kan ge en obehaglig stickande och kittlande effekt i mun och näsa. Sannolikt bidrar inte själva bubblorna till den pirrande effekten av kolsyra, utan det är andra mekanismer som ger denna effekt. Befinner man sig i en tryckkammare som eliminerar bubblorna, upplever man ändå effekten. Källa > Winblad-Sandström: Matmolekyler.
Smakeffekter av kolsyra: Kolsyra förändrar smakupplevelser. Syrligheten i dryck ökar och sötman dämpas. Därför används mycket socker i läsk. T.ex. är Coca Cola lika sur som citronjuice (pH 2-2,5) men upplevelsen är helt annorlunda tack vare den höga sockerhalten. Bubblorna som sprider sig till näsan ger starkare doftupplevelser. Sötningsmedel fungerar bättre i kolsyrade drycker tack vare viss dominans av kolsyreeffekter. Kolsyrad dryck förstärker effekten av irritanterna i chili och peppriga ingredienser. Att försöka svalka en överhettad gom med kolsyrad dryck ger alltså motsatt effekt. Asiater har av denna anledning länge varit skeptiska till kolsyrade drycker. Källa > Winblad-Sandström: Matmolekyler.
Miljö: Produktion och transport av bordsvatten är slöseri med miljöresurser när det finns tillgång till rent, rinnande (kran-)vatten, vilket de flesta har i Sverige. Hälften av försäljningen av icke alkoholhaltiga drycker i Europa och USA är kolsyrade. Med hjälp av en s.k. sodastream kan den miljömedvetne enkelt kolsyra sitt eget vatten. För den som gillar smaksatt vatten eller läsk av något slag är det inte lika enkelt att vara miljömedveten, även om man själv på olika sätt kan smaksätta sitt vatten. Som försvar av köpt vatten, kan man påtala att öl, vin och annan dryck har likartad miljöpåverkan. Bäst är att alltid dricka bra kranvatten (gäller även för hälsa, viktkontroll och god ekonomi).
SÅ ANVÄNDS KOLSYRAT VATTEN
Vatten kolsyras och används naturell eller smaksatt som bordsvatten eller läskedryck. Smakvariationen är stor.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2015-12