Om veteöl, rågöl & havreöl
(dinkelöl, emmerveteöl)
Skriv ut dryck
Veteöl består vanligen av 50-60% vete och resten är korn. Andelen kan vara betydligt lägre men under 50% vete benämns de inte veteöl i Tyskland och Belgien. T.ex. består det spontanjästa lambicölet av minst 30% vetemalt, Kölsch kan innehålla vete liksom flera s.k. klosteröl. Veteöl är ett överjäst öl, dvs en sorts ale men är klart smakavvikande från klassiska ales.
Ölet har ofta kvar sin jästfällning, vilket gör ölet grumligt och mer smakrikt. Detta anges ibland på tyska etiketter med Hefe (jäst). Grumligheten kommer sig av en andra jäsning som sker på fat eller flaska. Alternativt är ett filtrerat öl vilket då kan benämnas Kristall.
Karaktär: Det finns ljust och mörkt veteöl och det kan vara klart eller grumligt. Gula och grumliga är vanligast. Ofta och med fördel är de färsköl. Alla kännetecknas av fruktig fräschör med lätt eller tydlig syrlighet, mild beska och god kolsyra (skummar rikligt). De pendlar på gränsen mellan lätta och medelfylliga öl. Alkoholstyrkan normalt 5-6%, men det finns både svagare och starkare varianter. De tyska är ofta mildare, lite lättare än de belgiska. De tyska kan vara tydligt syrliga och de belgiska är oftast lätt kryddiga.
Veteölsorter: Ljusa t.ex. Franziskaner Weiss, Hoegaarden, Kronenbourg Blanc, Weihenstephaner Hefe Weisse. Mörka t.ex. Erdinger Dunkel, Fanziskaner Dunkel. Se Veteöl, rågöl.
Passar till lättare rätter och till syrliga eller kryddstarka. I veteölet framhävs sötma och syrlighet. Det är ett bra sällskapsöl, men är framför allt utmärkta törstsläckare varma dagar. Mörka veteöl serveras gärna till lite kraftfullare mat och/eller till lätt beska rätter. Belgiskt veteöl anses rentav passa till halvsöta desserter.
Veteöl kan avnjutas på samma sätt som ett friskt vitt vin och bör drickas väl kylt. Det är lättdrucket och eftersmaken sitter kvar länge. Veteöl uppskattas av många som vanligen inte är speciellt förtjusta i beska lageröl. I Tyskland dricker man gärna en Weizen som mellanmål tillsammans med bröd och korv. Bayrare kallar det för ”frukostöl” för att det är ett ”lättsmält” öl. Veteöl tillsätt ibland i brödeg eller pannkakssmet för att ge smak och luftighet.
Emmer och dinkel (spelt) är mycket gamla vetesorter och ursprunget till dagens vete. Av naturliga skäl tillverkade man förr öl av dessa vetesorter, enligt uppgift redan för 10.000 år sedan i Mesopotamien. I Bayern bryggs ett fåtal sådana öl, t.ex. Emmerbier av Reidenburger Brauhaus och Dinkel av Neumarkter Lammsbräu.
Råg- och havreöl: Korn är det dominerande sädesslaget i öl, men såväl vete, havre som råg förekommer som en del av maltet. Råg var under medeltiden vanligt i de nordliga delarna av de baltiska staterna inklusive Ryssland, eftersom råg tål det kyliga klimatet bättre.
Öl med råginslag förekommer sällsynt numera. De benämns Roggenbier, Rye Beer, Rye Bock, Roggen Bier e.d. Det finns både lager- och alevarianter, ljusa och mörka, filtrerade och ofiltrerade. De är vanligen milt humlade, vilket tillåter maltkaraktären att framträda. Som regel mörka öl. Exempel: Paulaner Roggen. Två medeltida rågölstyper har överlevt till modern tid. Dels det alkoholsvaga ryska svagdrickan kvass, dels det alkoholstarkare finska ölet Sahti.
Historik: Veteöl har sin tradition i Tyskland (Weizenbier) och Belgien (Witbier), men tillverkas även i andra länder.
När Renhetslagen infördes i Bayern 1516 blev veteöl under en period det marknadsdominerade ölet. 1602 skaffade sig Maximilian I, kurfurste av Bayern, monopol på tillverkning av veteöl. Tack vare den ansenliga vinst detta gav kunde han ställa upp en hel här på Österrikes sida, mot svenskarna i trettioåriga kriget.
I Hoegaarden öster om Bryssel bryggde munkar veteöl redan 1445. Ölet blev oerhört populärt, och som mest under 1700-talet hade den lilla staden 34 bryggerier. 1957 var samtliga försvunna, utkonkurrerade av lageröl. Dock har tillverkning återupptagits i staden av Pieter Celis 1966.
Som veteölstyper räknas:
* Tyska veteöl
* Berliner Weisse (se syrliga öl).
* Sydtyskt veteöl - Weizenbier
* Sydtyskt mörkt veteöl - Dunkelweizen
* Weizenbock (vetebock)
* Belgiskt veteöl - Witbier
* Amerikanskt veteöl