Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤
Skador på fruktträd
(mjöldagg, äppelskorv, päronskorv, sopsäckssvamp, blom- och grentorka, grå monilia, fruktmögel, gul monilia, fruktträdskräfta, rotkräfta, pungsjuka, stensjuka, gummiflöde)
Skriv ut vara
Latin: Erysiphales, Venturia inaequalis, Venturia pirina, Monilia laxa, Monilia fructigen, Nectria galligena, Agrobacterium tumefaciens, Taphrina pruni, Lithiasis, Pseudomonas morgonsprunorum
Grupper inom
Odla frukt:
Fruktträd kan angripas av svamp, ohyra (separat avsnitt), virus och bakterier. Förr besprutade man träden med kemiskaliska medel vilket inte längre är tillåtet i hemträdgårdar, men problemen går att undvika på ett ekologiskt sätt med noggrannhet och god hygien. Beskär träden så att ljus och luft släpps in i kronan. Ta bort angripna grenar, blad och frukter. Rengör beskärningsverktyg. Virus går inte att bota. Ta bort sjuka träd och plantera nya certifierade träd, som är garanterat virusfria.
1. Mjöldagg (Erysiphales)
Mjödaggssvampar tillhör ordning sopsäckssvampar med över 500 arter. De är parasiter som lever utanpå blad, stjälkar och frukter. Arterna är vanligen bundna till bestämnda värdväxter och kallas lite olika beroende på vilken växt som angrips. Mjöldagg drabbar i första hand gurka, rosor, krusbär och äpplen. Blad, skott, blomknoppar skadas och därmed också fruktsättning.
Symtom: Svampens mycel bildar ett spindelvävsliknande ludd som kallas mjöldagg. Framåt hösten bildas mörka små fruktknoppar som innehåller flera sporsäckar varifrån smittan sprids kommande vår.
Angreppsrisk: Spridningsrisken är störst under sensommaren. Förekommer mest i områden med skiftande fuktighet och temperatur t.ex. i ett växthus. Större äppelträd brukar inte ta allvarlig skada av mjöldagg.
Åtgärd: Mjöldagg är extremt smittsamt och bör behandlas i tid. Infekterade delarna tas bäst bort med fingrarna och slängs i soptunnan. Man lär kunna bespruta med vanligt bakpulver/bikarbonat (2 tsk+1msk sopa/liter vatten), vilket dock måste ske 3-4 gånger med en veckas mellanrum.
2. Äppelskorv och päronskorv (Venturia inaequalis, Venturia pirina)
Äppelskorv orsakas av sopsäckssvampen Venturia inaequalis och päronskorv av Venturia pirina. Olika sorter är olika känsliga. Skorv angriper även andra träd som oxlar och rönnbär.
Symtom: Äppelskorv ger mörka fläckar på blad och frukter, som kan missbildas, päronskorv ger olivgröna-svarta fläckar på blad och frukter, ibland även sprickor i fläckarna. Även unga skott kan angripas och få fläckig och skrovlig bark, s.k. grenskorv.
Angreppsrisk: Svampen frodas av fukt och övervintrar på angripna skott och nedfallna blad. Regnig vår och försommar ökar spridningen. Sporerna sprids med vinden.
Åtgärd: Angrepp kan förebyggas genom att trädkronorna hålls öppna och glesa, så att bladverket snabbt torkar efter regn. Plocka bort angripna blad, frukter och skott, kasta dem i soptunnan. Kratta bort nedfallna löv och kompostera.
3. Blom- och grentorka, grå monilia (Monilia laxa)
Blom- och grentorka drabbar främst körsbär, men även äpple kan angripas. Svampsporer (Monilia laxa) fastnar på blommärket varefter svampen fortsätter att växa längre in i trädets grenar. Hos äpple brukar angreppet oftast inte gå mycket längre än till fruktsporren.
Symtom: Vissnade blommor. De delar av grenen som angripits torkar och dör, men sitter kvar med vissna blad och blommor på trädet. På den angripna fruktsporrens blom- och bladskaft bildas ofta grå sporsamlingar.
Angreppsrisk: Angreppet sker på våren när träden blommar. Svampens sporer sprids med insekter och vinden och fastnar på det klibbiga märket i blomman.
Åtgärd: Ta bort döda fruktsporrar, grenar och skott. Beskär helst grenarna så långt som 2 dm in på frisk ved.
4. Fruktmögel, gul monilia (Monilia fructigen)
Fruktmögel är en svamp som kan angripa äpplen, päron, plommon och körsbär. Olika sorter är olika mottagliga.
Symtomen visar sig på frukten när den mognar. Frukten får ringar av svampiga vårtor, varefter frukten skrupnar och sitter vanligtvis kvar hela vintern. Ibland angrips hela klasar som ruttnar. Om rötan utvecklas när frukten lagras blir frukten ofta svart med läderartat skal.
Angreppsrisken är störst vid måttlig värme och hög fuktighet under hela säsongen. Smittan sprids med insekter, vind och vatten. Angreppet kan även döda de fruktsporrar som bär angripen frukt.
Åtgärd: Fruktmögel angriper oftast frukter som redan angripits av skorv eller frukt som skadats t.ex. av fåglar. Hindra om möjligt fåglar att komma åt frukten och avlägsna angripen frukt och fruktsporrar. Kasta dem i soptunnan.
5. Fruktträdskräfta, lövträdskräfta (Nectria galligena)
Fruktträdskräfta är en sjudom orsakad av en svampart (Nectria galligena) som infekterar frukträdens grenar och stam. Äppelträd är känsligast men även påronträd och vissa lövträd angrips. Hela grenar kan dö pga strypt näringstillförsel. Känsliga äppelsorter är bl.a. Cox´s Orange, Cox´s Pomona, Golden Delicious, Gravenstein, Ingrid Marie, James Grieve och Spartan. Motståndskraftig är t.ex. Jonathan.
Symtom: Röta brukar bildas kring knopparna där barken får mörka partier som sedan sjunker in och spricker, bildar öppna sår. Äldre träd kan ha läkta sår men med inre röta. Under vintern kan små röda vårtlika fruktkroppar bildas som sprider sporer. Om frukten angrips bildas avgränsade bruna rötor, vanligen intill flugan.
Angreppsrisk: Svampen får lättare fäste i träd med sår t.ex. av beskärning, vid fruktplockning eller vid bladärr efter bladfällning, samt i grenpartier med skorv. Frost ökar känsligheten. Träd i våt och kall mark och som får för mycket kväve (gödsel) ökar risken. Unga träd är känsligast.
Åtgärd: Angripna tunna grenar och skott klipps av en bit innanför kräftsåret. På större grenar eller stammar skärs såret bort in till frisk ved. Smittade rester eldas upp eller kastas i soptunnan. Om hela trädet är skadat är det bäst att ta bort det. Bästa tid för beskärning är våren, då såren läks snabbare, men kan ske under sommaren. Beskär i torrt väder för fukt befrämjar sporbildning och spridning, höstperioden är alltså olämplig.
6. Rotträdskräfta (Agrobacterium tumefaciens)
Rotträdskräfta är en vanlig bakteriesjukdom som angriper äppleträd, men också flera andra växter. Knottriga och oregelbundna svulster bildas på rötter och rothals. Problemet är att de hämmar vattentransporten, vilket framförallt kan skada unga träd.
Symtom: Svulsterna är först ljusa och mjuka, men hårdnar och blir förvedade samtidigt som färgen mörknar.
Angreppsrisk: Infektion sker oftast där rötterna skadats på något sätt, t.ex. av redskap eller insekter.
Åtgärd: Bakterierna kan finnas inne i trädets ledningsbanor, vilket innebär att det inte räcker att bara klippa bort de rötter som har svulster. Plantera inte träd som har svulster och undvik att plantera fruktträd på blöta jordar.
7. Pungsjuka plommon (Taphrina pruni)
Svampen (Taphrina pruni) drabbar vissa mottagliga plommonsorter. Även grenar och blad kan angripas. Sjukan kan också förekomma på vissa körsbär. Pungsjuka är inte något stort problem.
Symtom: Frukterna missbildas och blir långa, tillplattade, kärnlösa och täckta med en gråvit svamppäls.
Angreppsrisk: Låg. Frodas i kallt och blött väder. Sporerna sprids med vinden när frukten torkat.
Åtgärd: Avlägsna angripen frukt och grenar. Kasta i soptunnan.
8. Stensjuka päron (Lithiasis)
Stenceller med förtjockad och hård vägg förekommer normalt hos alla päronsorter. Onormal ökning av stencellernas antal och tjocklek kallas stensjuka. Hela eller delar av frukten kan angripas vilket ger kvalitetsförsämring, ej sällan blir frukten helt onjutbar. Stensjuka är inte något större problem.
Symtom: Päronen är ofta små, knöliga och stenhårda. Stenbildningarna tränger ofta fram på fruktens yta som strödda eller sammanklumpade upphöjningar med grynig eller nästan pulverartad yta.
Angreppsrisk: Risken är låg. Stensjuka kan uppstå på flera sätt t.ex. av stinkflyn, men vanligast är borbrist i vattnet och uppträder mest i torktider.
Åtgärd: Vattna i torktider.
9. Gummiflöde (Pseudomonas morgonsprunorum)
Gummiflöde är utsipprande av klibbig lösning ur en växt som kristalliseras i klumpar. Det kan orsakas av mekanisk skada t.ex. när större grenar på äldre träd kapas, eller bakterisjukdom (bakterios) t.ex. via insektsangrepp. Gummiflöde drabbar främst körsbär men även plommon. Gummiflöde är inget stort problem.
Symtom: Kådliknande vätska tränger ur frukt, stam och grenar.
Angreppsrisk: Gäller t.ex. vid kapning av äldre, större grenar, dåliga markförhållander, frost, eller pga insektssting.
Åtgärd: Bekämpning och reparation av sår är svår. Bäst är att inte beskära körsbärsträd. Frukt kastas eller så tar man bort ytliga klumpar.
Läs mer
Skadedjur & ohyra på fruktträd
Foto Sanja Manduric Växtskyddscentralen, Jordbruksverket