Skriv ut vara
Latin: Secale cereale
Vanlig råg (Secale cereale) eller kort och gott "råg", är den art råg som odlas. Den tillhör släkte råg inom familj gräs (läs mer > Om råg). Det är en ettårigt gräs, ofta mer än metern hög, med blågröna blad och ett långt, smalt, lutande strå. Axet är tvåsidigt med oskaftade småax med lika långa borst vilket gör att borsten slutar på olika höjd (jämför korn = slutar på samma höjd). I moget stadium böjer sig stråtoppen så att axet lutar. Råg har ett kraftifullt rotsystem. Forskaren Mabberley mätte 1997 upp rotsystemet av en rågplanta till 622 km!
Rågåkrar har en tydligt grågrön färg innan mognad (vete = "gräsgrön", korn = guldgrön). Råg är korsbefruktande och varma junidagar kastar blommorna explotionsartat ut pollenkornen. Man brukar säga att rågen ryker. Eftersom rågen är vindpollinerad är fruktsättningen beroende av torr väderlek.
Höst- och vårråg: Råg kan sås på våren (vårråg) eller på hösten (höstråg). I Sverige odlas i huvudsak höstråg som har god köldhärdighet. Lättskördade höstrågsorter med kort styvt strå är numera vanligast, även om högvuxna sorter är mera torkresistenta tack vare sitt kraftigare rotsystem. Det finns s.k. midsommarråg (tuvråg), vilket egentligen är en typ av höstråg. Vanlig råg har kromosomtalet 14, men en sort med 28 kromosomer (dubbelråg) har framställts i Sverige. Råg (=höstråg) odlas på cirka 2% av spannmålsytan i Sverige (22.000 hektar) och avkastar 127.000 ton, vilket ger avkastning på 5,5-6 ton per hektar.
SÅ ANVÄNDS RÅG
Av råg framställs rågkross, rågkli, rågflingor och rågmjöl som främst används till att baka rågbröd, såväl mjuka limpor och fullkornsvarianter t.ex. pumpernickel, som hårt knäckebröd. Limpor bakas vanligen med en blandning av siktat rågmjöl och vetemjöl. Rågmjöl är vanligt i surdegsbröd. Av råg tillverkas också rågöl och rågwhisky. Som foder anses råg vara mindre smakligt och innehåller ibland skadliga ämnen. Max 20% av fodersäd bör vara råg.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-02
