
Tekannor
(tekanna, tehuva, Yixingkanna, Kyushukannor, Brown Betty, Tetsubin, chokladtekanna)
teapots, tea cosy, chocolate teapot
théière
teiera
Teekanne
tetera
Tekannor (eng. teapots): En tekanna är ett kärl med handtag, lock och pip. Numera vanligen också med en löstagbar sil, som bör vara så stor som möjligt för att ge tebladen svängrum. De tillverkas i olika format och material som lergods, stengods, porslin, glas, samt av metall som gjutjärn, rostfritt, mässing och silver. Tekanna förekom allmänt i Kina under Mingdynastin på 1500-talet, en kanna som utvecklats från en tidigare enklare modell utan handtag och pip. De allra första kannorna var mycket små och teet dracks direkt ur pipen. Läs mer > Om te.
- Lerkannor: Den klassiska kinesiska lerkannan tillverkades av yixinglera från staden Yixing i Jiangsu-provinsen (bild ovan i mitten). Japanska Kyushukannor har ett kraftigt handtag på sidan (bild ovan vänster-mitt, passande åt vänsterhänta). En engelsk klassiker som fanns redan på 1600-talet kallad Brown Betty, ansågs under den viktorianska eras som den optimala kannan (kannan nere till höger). Den tillverkades av en speciell röd lera som tyckes bevara värmen bättre.
- Metallkannor: Gjutjärnskannor var vanliga förr och förekommer fortfarande. Klassiskt är sådana från Japan (Tetsubin = gjutjärnkanna). Förr användes också mässing och i modern tid även rostfritt stål. Skall det vara extra fint har man en tekanna av silver.
- Porslin och glas: På 1600-talet importerades te till Europa och med på färden följde tekannorna, främst av porslin med dekorer i blått och vitt. Förutom att de var vackra och inte tillverkades i Europa förrän i början av 1700-talet, förstördes inte porslin av saltvattnets inverkan under den långa transporten. I modern tid finns även tekannor av värmebeständigt glas.
Läs mer > Tillagning te; Om samovarer > Vattenkokare.
Tehuva (eng. tea cosy) = tygpåse som träs över tekannan för att bevara värmen.
Chocolate teapot (chokladtekanna) är ett engelskt uttryck för något som är odugligt, oanvändbart.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2014-05