Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤
Om havren
(vanligt havre, vipphavre, ren havre, vithavre, gulhavre, svarthavre, plymvippa, styvvippa, spärrvippa, etiopisk havre, rödhavre, nakenhavre, purrhavre)
Skriv ut vara
Latin: Avena 1. Avena sativa 2. Avena abyssinica 3. Avena byzantina 4. Avena nuda 5. Avena strigosa
oat 1. common oat 2. Ethiopian oat 3. red oat 4. naked oat, hulless oat 5. lopsided oat, bristle oat, black oats
avoine
avena
Hafer
avena
Grupper inom
Om havren:
Havren (Avena) är ett släkte med cirka 200 vilda och förädlade arter inom familjen gräs. Närliggande är släkte Arrhenatherum till vilket arter som ängshavre, luddhavre och knylhavre förs. Havren skiljer sig från övriga nordeuropeiska sädesslag genom att småaxen är skaftade och bildar vippa.
Havrehistoria: Det anses att den vilda arten flyghavre (Avena fatua) utgör stamarten till odlad havre som ibland betraktas som en underart av flyghavre (Källa: NRM). Det kan också vara så att odlad vanlig havre (Avena sativa) härstammar från en sydeuropeisk vildart kallad storhavre (Avena sterilis) Källa: NE. Läs mer > Vildhavre. Havre var inte känd som människoföda av de gamla kulturfolken. Växten kan som först påvisas i medelhavsområdet under bronsåldern 2000 år f.Kr. Havre har sedan dess främst odlats som djurfoder. Flera kulturer såg med förakt på de som livnärde sig på samma kost som sin boskap. Särskilt i Rom och Grekland hade man den synen på havre. Föraktet smittade av sig till Frankrike och England där ingen riddare var beredd att äta av det han fodrade sin häst med.
Svensk havrehistoria: Havreodlingen i Sverige blev inte allmänt utbredd förän under 1700-talet. Havreodlingen ökade kraftigt under 1800-talet mycket tack vare ökad efterfrågan i Europa av havre som foder till den stora mängden draghästar. 1920 var havre det mest odlade sädesslag i Sverige. Behovet av havre minskade när hästarna ersattes av bilar och på 1960-talet återtog korn platsen som mest odlat sädesslag i Sverige i kraft av fodersäd till den allt mer växande stocken av nötkreatur (kor).
Odlat havre omfattar nästan bara arten "vanligt" havre (Avena sativa). I liten skala odlas några andra sorter. Havren benäms ofta efter kärnans färg (vit-, gul- och svarthavre), eller efter vippans form (plymvippa, styvvippa, spärrvippa).
- Vanligt havre (Avena sativa) även kallat vipphavre är ett ettårigt cirka 7 dm högt gräs, med kalt strå och kala breda blad. Småaxen som vanligtvis är tvåblommiga, sitter samlade i en allsidig vippa och oftast med borst, men borstlösa förekommer också. Blomningen sker under juli-augusti. Ytteragnarna sluter tätt omkring blomman, som är självbefruktande, och de sitter kvar runt frukten också efter tröskningen. Läs mer > Sädeskornets anatomi.
- Etiopisk havre (Avena abyssinica) är en art gränsande till ogräs, som växer på etiopiska höglandet. Det används som säd av lokalbefolkningen. Arten tros ha utvecklingpotential som sädesslag i utvecklingsländer.
- Rödhavre (Avena byzantina) förekommer i Mellersta Östern, medelhavsländerna, Sydafrika och Amerika. Fröna kan kokas hela eller malas till mjöl. Används även som kaffebönor.
- Nakenhavre (Avena nuda) är en art med löst sittande agnar (läs mer > Om agnar & tröskning). Arten odlades förr i stor omfattning i Europa, men ersattes senare av vanligt havre (Avena sativa). Dess goda näringsvärden har givit arten en viss come back som ekologiskt odlad havre.
- Purrhavre (Avena strigosa) är en art med ätbara frön hemmahörande i Europa. Odling förekommer i Storbritannien, Frankrike och Spanien, samt förr i Sverige. Odlas även i Brasilien som djurfoder.
Nutida havreodling i världen: Havre kräver nederbördsrikt klimat och kan odlas på de flesta jordar, även på måttligt sur jord. Havre bör sås tidigt på våren för att den lätt tar skada av torka under senvår och försommar. Havre odlas i många länder, men når varken så långt söderut eller norrut som korn. Det är främst ett europeiskt och nordamerikanskt sädesslag. Europa svarar för över 50% av världsproduktionen år 2010.
| 2010 | Milj ton | Andel | Ack. |
Ryssland | 3,2 | 16% | |
Kanada | 2,5 | 12% | |
Australien | 1,4 | 7% | |
Polen | 1,3 | 7% | |
USA | 1,2 | 6% | 48% |
Spanien | 1,0 | 5% |
|
Finland | 0,8 | 4% | |
United Kingdom | 0,7 | 3% | |
Argentina | 0,7 | 3% | |
Kina | 0,7 | 3% | 67% |
Tyskland | 0,6 | 3% |
|
Sverige | 0,6 | 3% | |
Ukraina | 0,5 | 2% | |
Frankrike | 0,4 | 2% | |
Vitryssland | 0,4 | 2% | 80% |
Övriga | 4,0 | 20% | |
Totalt | 19,9 | 100% | |
| Källa: FAOSTAT |
Nutida havreodling Sverige: Havre var runt sekelskiftet 1900 den dominerande spannmålsgrödan i riket med 1,2 miljoner hektar (korn 165.000). Vårsädsodlingen stod för 2/3-delar. Sedan dess har odling av havre stadigt minskat ner till runt 200.000 hektar idag (20% av spannmålsytan). På 1960-talet passerade kornet som kraftigt ökat från 1950, odlingen av havre. Havreodlingen ger 700.000 ton per år, vilket innebär en avkastning på 3,5 ton per hektar. Läs mer > Om sädesslag.
Hälsa/näring: Havre är det mest näringsrika sädesslaget. Hög halt av protein (10%) och i synnerhet fett (8%). Havre är vitamin-, mineral- och fiberrikt. Havren innehåller en sorts fenol benämnd avenantramid, som sägs ha antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Havre innehåller också polysackariden betaglukan (6-8%), som tros vara blodsockerreglerande och kolesterolsänkande (läs mer > Betaglukan).
Gluten: Havre är i sig glutenfritt, men kan kontamineras (smittas) av andra närodlade sädesslag som innehåller gluten (ax i sädesfältet). Mängden är dock låg och många som är glutenintoleranta kan äta havre. Det finns dock så kallad "ren havre" som odlas skilt från andra sädesslag och mals i egen kvarn. Produkter märkta med "ren havre" garanterar att det inte finns inblandning av andra sädesslag.
SÅ ANVÄNDS HAVRE
- Djurfoder: Havre odlas i första hand som kreatursfoder, särskilt åt hästar. Ingår ofta som blandsäd tillsammans med korn. Havre har högre fetthalt per kilogram torrsubstans, men lägre energiinnehåll p.g.a. högre fiberhalt än korn. Större andel havre används därför gärna till vuxna idisslare, avelssvin och av tradition oftast oblandad till hästar. Hög fiberhalt och fleromättat fett gör havre mindre lämplig till slaktsvin, som av havre får löst späck med sämre hållbarhet än om korn dominerar i fodret. Källa: NE
- Mänsklig föda: Av havre framställs havrekli, havregryn, havremust och skrädmjöl, samt olika fiberrika kosttillskott, som används till gröt, välling, i brödbak m.m. Se respektive vara. Av havre tillverkas också vegetabilisk och laktosfri "mjölk" (läs mer > Havredryck) och "grädde" (läs mer > Vegetabilisk grädde).
- Biobränsle: I takt med allt högre energikostnader har man börjat visa intresse för att använda havren för värmeproduktion. Vid effektiv förbränning i en villapanna motsvarar 2,5 kg havre 1 liter olja.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-03
