Våffeldagen

Foto: August Boija

Våffeldagen

(våffeldagen, Jungru Marie bebådelsedag, Vårfrudagen)

Jungfru Marie bebådelsedag (vårfrudagen) är en kristen högtid som ursprungligen firades den 25 mars, numera flyttad till närmaste söndag. Dagen firas nio månader före jul till minne av dagen när Maria fick veta av ängeln Gabriel att hon skulle föda Jesus. I kristna länder firad sedan 600-talet. Vårfru = Guds moder, Jungfru Maria. Vårfruafton är dagen före.

Historia: Vårfrudagen var förr vårens viktigaste dag, inte bara av religiösa skäl, utan också för att dagen markerade vårbrukets början. Bondepraktikan: Är dagen klar, lovar det gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter. Ett annat sätt att tolka vädret var att "så mycket snö som det fanns på taket denna dag, skulle det också finnas på marken till Valborg". Tillika en traditionsrik märkesdag med en mängd minnesregler. Då "bar tranan ljus i säng", det vill säga från den dagen fick man gå till sängs när det fortfarande var ljust (dessförinnan först efter mörkrets intåg). På vårfruafton sprang ungdomar och delade ut "tranbrev", teckningar av vårens budbärare tranan. Kvällen kallades ibland för tranafton. I södra Sverige räknades veckorna från denna dag baklänges fram till midsommarens högtid. I Västsverige sprang ungdomar barfota ett antal varv runt huset eller gödselstacken, för att stärka fötterna inför sommarens barfotagång.

Våffeldagen: Benämningen vårfrudagen kom i vissa delar av Sverige att uppfattas som "våffeldagen", och därav uppkom seden att äta våfflor denna dag. Våfflor har medeltida anor, men bakades då inte av vetemjöl. Det var först på 1800-talet som dagens våfflor och semlor tog dagens form.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2020-09
Läs mer

Om våfflor, så tillagas våfflor

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj