Långa }
(långa)
Latin: Molva molva
ling, European ling
morue langue, lingue
molva
Leng, Lengfisch
maruca, lengua de bacalá
Långa tillhör familj lakefiskar inom ordning torskliknande fiskar. Långa ser ut som ett mellanting mellan torsk och ål och tillhör samma släkte som lake och lubb. Långan är mer långsträckt än lubb, har beigebrun färg med ljusblå fläckar och vit buk. Den har en två ryggfenor varav den bakre är lång och med markerad svart bord. Den kan bli 2 meter lång och väga 45 kg. Birkelånga är en variant, se dito. Spillånga är rensad långa som fläkts ut med hjälp av pinnar (spilor) och sedan torkats (läs mer > Klippfisk, balcalhau). Används till lutfisk.
Förekomst: Fisken lever i glesa stim på 100-400 meters djup, ibland ner till 1000 meter. Förekommer från Nordamerika via Grönland ner till Nordafrika och i Medelhavet. I Sverige på västkusten och runt Danmark.
- Kategori: Mager fisk, fetthalt under 2%.
Fiske: Långa fiskas med trål, mest som bifångst vid torsk- och havkräftsfiske.
Miljö: Långa är känslig för fiske eftersom den blir könsmogen vid hög ålder. De flesta bestånden är överfiskade. Trålning orsakar skador på havsbotten och leder till höga bifångster.
WWF rekommendation: Långa från Island och Barents Hav är gulmärkt. I övrigt rödmärkt pga starkt hotad art.
SÅ ANVÄNDS LÅNGA
Långan betraktas som en god matfisk och anrättas på olika sätt modell vanlig torsk. Mest välkänt är när fisken saltats och används som lutfisk till jul.
Läs mer
Hotade fiskar och skaldjur (}) Klippfisk, bacalhãu
