Så fungerar det
Dietkokboken har skapat ett unikt system för automatisk beräkning av
kalorier, Gi och näringsvärden per recept och varor. Automatisk beräkning
sker även för medlemmars recept. För att detta skall fungera registrerar
Dietkokboken alla närings-, Gi- och kalorivärden per ingrediens, liksom
enhetsvikter (t.ex. vad väger ett äpple) och omräkningstal för tillagning,
t.ex. att ris viktökar 3ggr vid kokning. Runt 450.000 grunduppgifter har
lagts in i systemet.
Näringsvärdena är i första hand hämtade från Livsmedelsverkets databas,
men denna bas omfattar inte alla ingredienser. Kompletterande information
har samlats in från utländska databaser och andra källor. Dietkokbokens
beräkningsmodell är hämtad från Livsmedelsverket, en i världen allmänt
accepterad beräkningssätt.
Bantning
Även om de flesta bantningsmetoderna ger resultat på kort sikt är det en stor risk att man går upp i vikt igen när man slutar med dieten. Snabbantning kan vara skadligt och leder sällan till bestående viktminskning. 90% blir "återfallsförbrytare". Att jojjobanta innebär att det blir svårare att gå ner i vikt efter varje bantning pga att kroppen ställer om sig. För att nå bestående viktminskning är bästa sättet att ändra sina kostvanor vilket brukar ta 6-12 månader.
Kalorier eller kolhydrater?
I princip finns två metoder för viktminskning, antingen kalorimetoden som
innebär minskat intag av kalorier, eller kolhydratmetoder t.ex Gi, LCHF,
Montignac, Atkins, som går ut på att minska intaget av kolhydrater och att
det är fritt fram med protein och fett. Alla metoder rekommenderar att
viktminskning kombineras med motion. Utan motion minskar muskelmassan.
Dietkokboken redovisar både kalorier och Gi/GB. Eftersom båda beräknas får
man dubbel koll på recepten och den observante kommer notera att metoderna
ofta ger samma svar.
Kalorimetoden
Kaloribantning innebär minskat intag av kalorier. Den energi kroppen tar in måste vara mindre än den kroppen förbränner i värme- och rörelseenergi. Kroppen tar då energi från fettlagren. För att behålla sin vikt gäller att uppnå energibalans. Kaloribantning är en accepterad vetenskaplig metod.
Gi/GB-metoden
Glykemisk index (Gi) är är ett mått på hur snabbt och högt
blodsockernivån stiger efter intag av kolhydrathaltig föda. Gi är numera
också en populär bantningsmetod. Gi avser effekten av en konsumerad
bestämd mängd av en vara, medan man talar om glykemisk belastning (GB) som
ett värde för varierande mängd av varan. GB kan användas för att beskriva
ett recepts ”Gi-värde”. Gi är inte en vetenskaplig accepterad
bantningsmetod.
Dietkokboken har automatisk beräkning av Gi/GB i recept. Som faktaunderlag
används de studier som genomförts i världen. När värden saknas har
skattningar gjorts.
Fakta om mat, hälsa och vikkoll
Dietkokboken producerar och fotograferar recept i eget provkök och samlar in fakta om mat och dryck. Fakta sammanställs i Varufakta som omfattar det mesta som kan köpas i butik, dvs cirka 4000 varor. Sammantaget finns mer än 12.000 faktasidor. Detta är Sveriges, kanske världens, mest ofattande beskrivning av mat och dryck. Därutöver har Dietkokboken kompletterat med fakta om hälsa och viktkoll, som bygger på vedertagen information och vetenskapliga rön. Främsta kunskapskälla är Livsmedelsverket, men kompletterande information tillförs från annat håll.
