Påskägg

Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Påskägg

(ägglekar, äggrullning, äggpickning, målade ägg, papier-machéägg, sockerägg, fabergéägg)

Påskägg är ägg som äts på påskaftonen eller påsk­dagen. Det är en kristen sedvänja som tillämpas över hela världen. Man fick inte äta ägg under den långa fastan och äggen lagrades upp under tiden, som man sedan festade på. Förr fanns inte ägg så tidigt på säsongen i de norra landskapen, varför "pingstägg" var vanligare.

Ägglekar: Tillgången på ägg efter fastan gjorde att man även hade lekar med dem, till exempel äggrullning eller att springtävla med ägg på en sked. En annan var äggpickning - två ägg knackas mot varandra, den vars ägg går sönder förlorar sitt ägg. Man gömde också ägg som barnen fick leta efter, på 1800-talet omvandlat till målade papier-machéägg (av kartongpapp) som fylls med godis. Finare varianter var försedda med huvud och fötter.

Traditionen med att måla ägg omtalas redan på 1700-talet. Äggen gavs som gåvor till vänner och anställda.

Konstägg: Samtida är de konstgjorda påskägg som förekom inom de högre stånden. Man gav bort ägg av glas, porslin och ädla metaller som faddergåvor eller vänskapsbevis. Mest berömda blev de konstfulla Fabergéäggen av äldla metaller, som Tsar Nikolaus II (1894-1917) gav till sin hustru varje påsk. På 1800-talet skapades också konstfulla sockerägg med titthål in till ett fantasilandskap. Finns än idag i Tyskland.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2018-04