Ryssjor, bottengarn
(ryssja, torskryssja, ålryssja, homma, ålhomma, bottengarn, laxfälla, bragd, katsa, katsegård, kasse)
Skriv ut vara
Grupper inom
Om fiskemetoder:
Ryssja (ryssjor) är ett instängningsredskap för fisk. Den består av ett rakt nät (ledarm) vars uppgift är att styra in fisken i fångstdelen som är en lång, cylindrisk rak eller avsmalnande nätkasse hopsnörd i änden. I kassen sitter flera trattformade nätstrutar efter varandra monterade på ringar som bär upp ryssjan. Fisken tar sig lätt igenom de olika trattarna men har mycket svårt att ta sig tillbaka. Fångsten samlas i den sista kassen som regelbundet vittjas (töms). Två ryssjor kan sättas mot varandra med ledarm emellan. På så sätt fångar man upp fisk som vandrar i båda riktningarna. Ryssjor läggs på botten och hålls utsträckta med hjälp av tyngder i ändarna. De används vanligen för ål (ålryssja) och torsk (torskryssja), men förekommer för de flesta fiskar. Ryssja är ett gammalt fiskeredskap. Före 1900 flätades de av envidjor som liknande korgar. Dessa saknade ledarm.
Homma (ålahomma) är en större ryssja främst avsedd för att fånga vandringsål i Sydsverige. Ålen vandrar in homman där den samlas i struten som fiskaren "ryktar" (tömmer). Läs mer om skånska Ålkusten, se > Ål, egentliga ålar. Hommor användes förr även för att fånga näbbgädda (se dito).
Bottengarn är fast fiskeredskap, en slags jättestor ryssja som används av yrkesfiskare både i insjöar och utmed saltsjöns kuster. Vanligtvis sätter man ut bottengarnen på våren och tar upp dem på hösten. Vinkelrätt ut från land monteras ett långt nät kallat landarm (50–1 000 m långt). Det förankras i land och på botten vanligen med kraftiga träpålar. I sidled med ankare för att kunna utstå kraftiga oväder och strömmar. Ibland förekommer flera armar. Dessa leder in till "förgården" med en Y-formad öppning vilket försvårar att fisken hittar ut. Innanför ligger fångstgården konstruerad på liknade sätt som en ryssja för att stänga inne fisken. Slutligen samlas fisken i det strutliknande fiskhuset som vittjas (töms) regelbundet. Bottengarnen (näten) når från botten till strax över vattenytan vid normalvattenstånd. Bottengarn anpassas till att fånga stora fiskar som gös, gädda, brax och laxfiskar, eller mindre fisk som abborre och blankål.
Laxfälla kan liknas vid en stor ryssja med flera fångstarmar och stor fångstbur i mitten. Sådan bur används av yrkesfiskare för fångst av lax och havsöring. Mindre fällor för fångst av sik förekommer också. På moderna laxfällor finns uppblåsbara pontoner som kan lyfta buren när fällan skall tömmas.
Bragd som vanligen avser stordåd, kan också ha annan innebörd. En (fiske-)bragd är en gammal form av ryssja. Bragd kallas också själva knuten i ett fisknät. Bragd och sjöbragd har också förekommit lokalt som beteckning på olika fiskedon.
Katsa (katsegård, kasse) även kallad fiskebragd, är en gammaldags form av ryssja byggd av pålar. Ett tätt staket leder från land ut i vattnet, som avslutas med en bur av pålar. Buren är försedd med ett litet hål, dit fisken hittar in. En avslutande strut i buren gör att fisken har svårt att hitta ut. Jämför: Staknät, se > Nätfiske.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2014-07
