Blodets beståndsdelar
(blodets sammansättning, blodstatus, röda blodkroppar, erytrocyter, vita blodkroppar, leukocyter, blodplättat, trombocyter, blodplasma, plasmaproteiner, blodserum, antiserum)
Skriv ut dryck
Latin: sanguinem
Grupper inom
Vetenskap, biologi, kemi:
Blod består av blodkroppar (knappt hälften) och resten är blodplasma. Blodkropparna bildas i benmärgen. Kroppen behöver järn för att tillverka röda blodkroppar.
- Röda blodkroppar (erytrocyter) utgör huvuddelen av blodcellerna. De är plattrunda till formen vilket ger snabb passage för syre och koldioxid. Med hjälp av hemoglobin (se dito) svarar de röda blodkropparna för transporten av syre från lungorna ut till kroppens vävnader (läs mer > Kroppsvävnad), liksom för återtransporten av koldioxid till lungorna.
- Vita blodkroppar (leukocyter) ingår i kroppens immunförsvar mot infektionssjukdomar. De är tillfälliga gäster i blodet under sin vandring från benmärgen till infektionsställena.
- Blodplättar (trombocyter) är ett cellfragment som initierar blodstillning, stoppar blodflödet i små blodkärl.
- Blodplasma är en proteinrik saltlösning som till 90% består av vatten. Plasmaproteinerna som förekommer i 1000-tal har olika funktioner i egenskap av transport-, reglerings- eller skyddsproteiner. I plasma finns också blodglukos (läs mer > Blodsocker och insulin), samt fett i form av triglycerider, kolesterol och lecitin (läs mer > Blodfetter).
Blodets funktion: Blodet är en kroppsvätska som transporterar syre, koldioxid, näringsämnen (glukos, blodfetter) till och från kroppens vävnader och organ. Läs mer om näringsomsättning, se > Proteiner > Kolhydrater > Fetter, fettsyror.
Blodmängd: En man på 75 kg har en blodvolym på drygt 6 liter och en kvinna på 60 kg ca 4,5 liter. Blodförluster runt 20% ger måttliga symtom med hjärtklappning och andnöd, vilket vanligen kräver blodtransfusion eller tillförsel av saltlösning. Blodförlust på 50 % eller mer är livshotande.
Hälsa: Blodbrist (anemi) innebär att man har för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Blodbrist beror oftast på förlust av mycket blod till exempel genom kraftiga menstruationer, magsår, eller en olycka. Man kan också få blodbrist om man har vitaminbrist, någon sjukdom eller infektion. Med stigande ålder minskar kroppens förmåga att bilda nya blodkroppar, därför är blodbrist vanligare när man är äldre. Blodbrist gör att kroppen inte får tillräckligt med syre. Brist på vita blodkroppar beror vanligen på en infektion till exempel influensa, malaria, HIV, eller läkemedel som cellgifter. Brist på blodplättar (trombocytopeni) kan bero på bristande produktion i benmärgen, en annan att kroppen bryter ner dem för snabbt. En vanlig orsak är leukemi (cancer) eller vissa läkemedel.
Blodstatus: Vid hälsokontroll mäter man blodets sammansättning (blodstatus).
- Röda blodkroppar (erytrocyter), partikelkoncentration.
- Vita blodkroppar (leukocyter), partikelkoncentration.
- Blodplättar (trombocyter), partikelkoncentration.
- Andel röda blodkroppar i blodet (hematokrit, erytrocytvolymfraktion EVF), volymprocent.
- Medelcellvolym MCV, storlek röda blodkroppar.
- Hemoglobin Hb (blodvärde), mängd i blodet.
- Hemoglobinmassa MCH, mängd hemoglobin i röda blodkroppar.
- Homoglobinmassakoncentration MCHC, koncentration i röda blodkroppar.
Serum, blodserum (lat. = vassla) är en transparent vätska som framställs ur koagulerat (stelnat) blod och sedan avlägsnat blodkropparna. Serum innehåller proteiner, bland annat antikroppar. Serum används medicinskt, de flesta kliniskt-kemiska laboratorieundersökningar utförs på serum, vilket markeras med S-.
Antiserum kallas blodserum innehållande antikroppar mot ett specifikt ämne. Detta kan ges som motgift (antidot) mot till exempel ormbett. Sådant serumet framställs med hjälp av ormartens eget gift. Det finns också stelkrampsserum, serum mot difteri med flera.
Läs mer > Blodmat
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06