Antikens kokkonst

Antikens kokkonst

I antikens Aten och Rom för ett par tusen år sedan halvlåg man till bords i särskilda matsalar, vilket var en sed man hämtat från Orienten. Grekernas matkultur övertogs sedermera av romarna som utvecklade den till överdåd. I Grekland var det bara männen som deltog vid festmåltider, förutom vid bröllop då kvinnorna fick vara med. Vid romarnas festmåltider brukade både män och kvinnor delta. Bord och soffor bildade en U-form som på bilden ovan och i mitten kunde betjänter servera mat till gästerna. Man stödde sig på vänsterarmen och åt med den högra, vilket ansågs lämpligt för matsmältningen.

Homeros beskriver grekisk matlagning som består av vildsvinsfläsk, får- och getkött, bröd och vin. När skogarna höggs ner försvann också viltet varför fisk och skaldjur med tiden fick ökad betydelse. Under sina krigståg tog både greker och romare intryck av andra matkulturer och man importerade allehanda varor.  I Grekland var "mezédes" populärt vilket bestod av otaliga smårätter som kunde bestå av småfågel, ostar, syrsor och påfågelsägg. En romersk middag i "finare" familjer kunde bestå av tre omgångar mat. Till att börja med "gustatio" (provsmakning/förrätt) som var en buffé av lättare smårätter. Därefter huvudrätter (mensae primae) bestående av hare, fågel, vildsvin och annat. Slutligen efterrätter (secundae mensae) som kunde vara söta krämer, sötsaker och frukt. Vin var den gängse drycken. Vanligt folk levde emellertid som alltid sparsamt på gröt, ärter, linser, bröd och vatten.

Det finns inga riktiga kokböcker bevarade från antikens Grekland. Från romartiden är det främst en kokbok "De re coquinaria libri decem" (matlagning i 10 böcker) vilken förknippas med frossaren Apicius som var samtida med Jesus. Apicius sägs ha tagit livet av sig när kassan sinade och han insåg att han skulle få svälta (läs mer > Apicius). Kokboken är emellertid skriven av en föga känd Caelius 200 år senare. Den innehåller en mängd udda rätter, till exempel av lärktungor, grissuggors ljuver och mjölkgödda sniglar, men också kulinariska anrättningar som står i parietet med det franska klassiska köket. Vad sägs om kokt flamingo? Du plockar en flamingo, tvättar och binder upp den samt lägger den i en kastrull med lock. Du tillsätter vatten, salt, dill och lite vinäger. När spadet kokat ihop till hälften lägger du i en bukett purjo och koriander samt kokar vidare. Du färgar koket med vinmust. I en mortel stöter du peppar, spiskummin, korriander, laserrot, mynta och vinruta, häller på vinäger, tillsätter dadlar och spad från koket. Du häller så över såsen i grytan med fågeln, reder spadet med stärkelse och bär in grytan till bordet. På samma sätt kan du tillreda papegoja. Källa: Jan-Öjvind Svahn, Mathistorisk Uppslagsbok.

Kunskapskokboken. Reviderat 2014-03

Läs mer

Mathistorisk Uppslagsbok

Apicius 1:a århundradet e.Kr.

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj